För några dagar sedan deltog T. och jag på en visning av Rådhuset och Stortorget i Malmö. Vi är båda med i Malmö Kulturhistoriska Förening som anordnade kvällens aktivitet. Vi fick höra berättas om intressanta händelser och personer i Malmös historia. Visningen började intill Stortorgets ryttarstaty med Carl X Gustav. Det var han som gjorde Skåne svenskt 1658.

Redan i November förra året besökte vi Rådhuset på en visning men det skadade inte att komma dit igen. Dessutom fick jag återigen hälsa på en historisk släkting, kung Knut den Helige av Danmark (ca. 1042 – 1086). Han finns som en direkt anfader till mig 28 generationer bort. Knut hade den stora oturen att bli mördad i Odense och han blev helgonförklarad inom den Romersk – katolska kyrkan år 1101. Tavlan nedan som visar Knut den Helige hänger i Malmö Rådhus Landstingssal. Den högra bilden är från min släktforskning och visar kopplingen från mig ner till Knut. (klicka på bilden för att förstora)

Efter en rundtur inne i rådhuset fortsatte vi utomhus på Stortorget. Mörkret hade fallit och det småregnade. Jag kände hur tårna började frysa trots grova vinterkängor men vad gjorde det när allt var så intressant och ingenting fick missas. Värmen gick att återfå hemma senare.

Stortorget i Malmö anlades på 1530-talet då Jörgen Kock var borgmästare i den då danska staden. Torget var under lång tid det största torget i Europa med sina 140 meter långa sidor.

Jörgen Kock kom från Westfahlen i Tyskland och blev 1518 myntmästare hos den danske kungen Kristian II. När torget anlades revs bl.a. ett Helgeandskloster som var en form av barmhärtighetsinrättning med sjukvård. Helgeandshuset i Malmö måste ha tillhört en av stadens äldsta mer eller mindre officiella institutioner och lär ha varit från 1200-talet men när det nya stora torget skulle anläggas revs det alltså.

Under 1520- talet inköpte Kock en tomt mitt i Malmö. Han byggde där sitt Kockska hus som ligger i hörnet av Stortorget. På bottenvåningen hade han sin banklokal och på övervåningen sin bostad. Mynttillverkningen som han ägnade sig åt krävde en särskild smedja, som låg inne på gården. Till den hörde en upplagsplats för den stora mängd ved som användes i smedjan. Smedjan finns inte l längre kvar men tre byggnader av det ursprungliga palatset kan än idag beskådas. I en av byggnaderna finns en mycket känd restaurang.

Den 24 augusti 1524 kom den unge Gustav Vasa till Malmö för fredsförhandlingar med den danske kungen Frederik I och den tyska Hansan. Han bodde då hos Jörgen Kock i hans nybyggda palats intill Helgeandsklostret ,som då fortfarande fanns kvar i närheten av det ännu inte anlagda Stortorget. Idag finns en minnessten i marken som beskriver vad som hände efter mötet.

Från Malmö stads websida klipper jag följande:

”Gustav Vasa anlände till Malmö den 24 augusti. Han fördes i högtidlig procession genom staden till Jörgen Kocks hus vid Adelgatan där han skulle bo. Lübeckarna bodde snett emot i det som idag är Dringenbergska gården. Den nyligen krönte danske kung Fredrik I övernattade på kungsgården en föregångare till slottet Malmöhus. Efter en gemensam mässa i Helgeansklostrets kyrka som låg på det nuvarande Stortorget invid Jörgen Kocks hus började förhandlingarna i klostrets refektorium. Förhandlingarna som rörde bland annat Gotlands och Blekinges ställning var hårda och drog ut på tiden. Resultatet av den så kallade Malmö recess blev ett misslyckande för svenskarna vilka kände sig lurade av Hansan.”

Jag läser vidare:

”Gustav Vasas krönikeskrivare Peder Svart har skildrat Gustav Vasas besvikelse och att det på kvällen efter avslutad förhandling uppstod handgemäng med Hansans representant. När den tyske diplomaten Herman Iserhel rådsherre från Lübeck passerade Stortorget, drog Gustav Vasa kniv och Iserhel kom undan med blotta förskräckelsen.”

Ja, så kunde en utländsk kung bete sig när han besökte Malmö. Men så var han ju inte skåningarnas (läs danskarnas) kung ut svenskarnas.

Slutord

Bilden överst på sidan visar hur historikern och konstnären Einar Bager (1887 – 1990) i Malmö föreställde sig att staden kunde sett ut på 1600-talet. Under samma århundrade fanns det en trähäst utanför rådhuset där personer som inte skött sig kunde hamna som ett straff. Intill hästen fanns en byggnad som kallades för Kåken där olika straffredskap förvarades.

Tänk så mycket spännande som hänt här i staden Malmö!