Höstlig morgon grå och mulen
Gryr på Lützens hed,
Som då Lejonet af Norden
Sista gången stred.

Solen, blek, af dimman svepes
In i mantelns flik —
Segerhjälten, som ur slaget
Bäres bort som lik.

Av Carl Snoilsky

Alexander är ett grekiskt namn, Aléxandros, sammansatt av verbet aléxō ’försvara, hjälpa’ och anǽr (gen. andrós) ’man, människa’. Alexandra är ett kvinnonamn, en feminin form av Alexander.

Alexander den store eller Alexander III som han också hette född 20 juli 356 f.Kr. i Pella, död 10 juni 323 f.Kr. i Babylon, var kung av antika kungariket Makedonien, från år 336 f.Kr. till sin död. Han syns avbildad på mosaiken ovan, från Arkeologiska museet i Neapel.

Jag kan inte undgå att idag tänka på likheter med det som händer i världen idag och då framförallt i vår östra närhet. Någon får storhetsvansinne och vill lägga andras mark och folk under sig utan att ta hänsyn till någonting.

Myter och sägner i form av skrivna ord som behandlar Alexander den stores (död 323 f.Kr) liv och äventyr hade en enorm spridning under senantiken och medeltiden inte minst i Sverige. Vår fornsvenska version av Alexanderromanen finns bevarad i en handskrift från 1400-talet och är känd under titeln Konung Alexander – en långdikt.

Redan tidigt fick den lille Alexander veta att han var ytterst speciell. En av hans lärare var Aristoteles som övade Alexander och hans studiekamrater i att tänka logiskt: att behandla varje situation som unik och dra slutsatser först sedan alla fakta samlats ihop och analyserats. Genom Aristoteles kom Alexander i nära kontakt med den klassiska grekiska filosofin. Alexander var kortvuxen och muskulös och gillade kroppsövningar. Hyn var ljus, likaså håret. Ögonen var blå, det ena något mörkare än det andra och rösten gäll. Som vuxen bar han, till skillnad från många av sina samtida, inte skägg. Läs här

Vid något tillfälle ska Alexander ha konsulterat oraklet i Delfi som var en prästinna som fick sitt uppdrag på livstid. Alexander ledde många krig och ska inte ha förlorat något. Han tog fångar som fick bli slavarbetare men i något fall gav sig folket utan strid och slapp då plundringar. Alexander fick med tiden stora alkoholproblem och började även misstro sina vänner.

När Alexander kom med sina män till Egypten togs han emot väl och kröntes till en Farao. Han anlade en ny stad som skulle få namnet Alexandria. Staden kom att stå som en symbol för Alexander och blev en världsmetropol för handel, vetenskap och konst som smält ihop öst och väst.

Även ”stora män” dör och i Alexander den stores fall kom döden tidigt, en månad innan han skulle fylla 33 år.

Kartan visar Alexander den stores erövringar i Främre Orienten som blev ett av de största imperier som världen dittills skådat. Läs här.

Lyssna och läs gärna här när Mattias Berg, medarbetare på kulturredaktionen på Sveriges radio läser sin text om Alexander den store

Hela dikten om Gustaf II Adolf kan läsas här.

Dagens recept – egyptisk falafel

Falafel lagas med färs av kikärter och en mängd kryddor. De äts gärna i bröd med dressing och grönsaker.

Ingredienser cirka 3 portioner

• 450 g färdigkokta kikärtor
• 2 klyftor vitlök
• 1 gul lök
• 0,5 dl färsk koriander, hackad
• 1 tsk malen koriander
• 1 tsk malen spiskummin
• 0,5 tsk cayennepeppar
• 0,5 tsk muskot, riven
• 0,5 tsk bakpulver
• 1,5 tsk salt
• 1 tsk citron, pressad
• 3-4 msk vetemjöl
• 0,5 dl sesamfrön
• olja, att fritera i (jag väljer att steka istället)

1. Skala löken och riv den fint. Mosa de kokta, kalla kikärterna eller bönorna till en slät puré. Det går även bra att mixa dem i matberedare. Rör ner den rivna löken, färsk och torkad koriander, spiskummin, kajennpeppar, muskot, bakpulver, salt och citronsaft. Pressa ner vitlöken. blanda noga och ställ smeten i kyl 1 timme.
2. Vänd ner mjölet i smeten och forma bollar, som du sedan plattar till. Mjöla händerna så går det lätt. Strö över sesamfrön och tryck till så att de fastnar. Ställ kallt i 15 minuter.
3. Hetta upp oljan och fritera bollarna, några i taget, tills de är gyllengula. Eller stek i olja. Låt dem rinna av på hushållspapper. Servera dem varma med pitabröd, yoghurt och skivade tomater.

Receptet är hämtat på Köket.se