När jag i början av 2000-talet började med släktforskning kom jag i kontakt med en man som hade en egen forskning där vi såg gemensamma anor. När jag skrev till honom fick jag till svar att släktledet bestod av många intressanta personer och att vi båda hade ett släktskap med Margareta Celsius (i rakt nedstigande led). Hon var syster till Anders Celsius farfar Nils Celsius. Deras far syns på bilden till vänster. Anders Celsius (1701-1744) syns i mitten och det som han är mest känd för, Celsiusskalan. Margareta och Nils far Nikolaus finner jag elva generationer innan mig.

Margareta och Nils lekte tillsammans med sina andra syskon i trädgården till den prästgård där deras far hamnat. Fader hette Nikolaus Magni Travillagaeus (1577-1658). Han var den första kyrkoherden i Ovanåker i Hälsingland och hans söner tog sig namnet Celsius under studietiden. Namnet var efter Höjen, som ligger några hundra meter sydost om kyrkan i Ovanåker och att ta ett latinskt namn visade på deras stora kunskaper. Det var inte så ovanligt att prästerskap och kunskaper hörde ihop då prästerna och deras barn hade större tillgång till de lärosäten som då fanns.

Uppgifterna om Celsiussläkten har senare lett mig vidare till många spännande upptäckter i min forskning. Nicolaus Magni var den förste kyrkoherden i Ovanåker och flera av Nicolaus ättlingar studerade teologi, astronomi, matematik, arkeologi och botanik. Den för oss alla kända Carl von Linné studerade samtidigt med några av Celsiusmännen på Uppsala Universitet.

Kvinnor fick inte studera på universitet på den tiden men det kan inte vara omöjligt att de lärde sig en hel del av de diskussioner som kunde uppstå i hemmen. Därför väljer jag att tro att min ana Margareta som senare gifter sig med kyrkoherden Eric Canuti Gozelius klarade sig bra i de dåtida akademiska kretsarna.

Apelsiner och citroner

Både apelsiner och citroner kom till Sverige redan på 1500-talet men det var först under 1900-talet som de blev vanliga. Svenskarna kom tidigt i kontakt med frukterna via holländare och tyskar som man handlade med. Särskilda odlingshus, orangerier, anlades invid slott och herrgårdar i vårt land, för det var bland de som hade råd citrusfrukterna fanns. Därför tror jag att en präst och hans barn säkert har fått smaka på den då ovanliga frukten apelsin som vi idag tar för given, inte minst till jularna. De kanske inte hade egna orangerier men besökte personer som hade det.

Idag tar vi citrusfrukterna för givna att äta som de är, som juice eller i marmelad. Mitt recept idag blir en citrusmarmelad som jag gjort för någon dag sedan. Den passar till vinterfrukostarnas smörgåsar, på ostbrickan och kan även användas i en hembakad fruktkaka.

Dagens recept – citrusmarmelad med ingefära

• 1 kg blandade citrusfrukter (apelsin, grape, citron, clementin)
• 1 dl vatten
• 300 g syltsocker
• 300 g vanligt socker
• 1 msk malen ingefära (eller färsk riven)

1. Tvätta frukterna väl i varmt vatten och skär bort ändarna. Grapefrukt skalar jag men övriga frukter kan användas med skal.
2. Skär citrusfrukterna i klyftor och ta bort ev kärnor. Mixa i en matberedare eller med en mixerstav.
3. Koka upp det mixade med vatten i en stor kastrull och koka i några minuter.
4. Socker och ingefära tillsätts Låt koka utan lock på svag värme ca 15 minuter. Rör då och då. Ta bort ev skum som bildas efter hand med en hålslev.
5. Häll upp i varma burkar, låt svalna och förvara sedan i kylen.

Den här marmeladen blir lite bitter i smaken vilket jag tycker om. Öka sockermängden för en sötare marmelad och gör den med bara söta apelsiner så blir smaken en helt annan. Eller varför inte göra flera sorter?