Hemodlare

Jag känner mig nästan som Muminmamman, när hon planterar för att sedan kunna skörda godsaker till det som ska tillagas. Hon gör det i Mumindalen och jag gör det på Blombacken i Malmö.

Solen skiner och vindarna som blåst under påsken har äntligen mojnat en hel del. Innan det är dags för trädgårdsarbete och förberedelser för årets odlingar är det frukost som gäller. Grovt danskt rågbröd med ost och groddar som odlats inne i vårt kök samt marmelad av svarta vinbär från buskarna intill husknuten. Havreyoghurten har fått sällskap av blåbärssoppa och granolan som jag gjorde för några dagar sedan (gör en sats varannan vecka). Frukostdrycken förutom ett glas juice är alltid kaffe med havremjölk i. Efter frukosten är det på med arbetskläderna, jag vill ut!

Började med att sätta salladsfrön i det nygjorda landet som har fått namnet Hönslandet. Landet gränsar till vår lilla hönsgård och damerna därinne följer allt vi gör utanför deras inhägnad. En gammal odlingskrage som ska kasseras visade sig ha en mängd gråsuggor, maskar och annat ätbart (om man är höna vill säga) som placerat sig i virket. Jag valde därför att lägga in odlingsramen i hönsgården och de har haft fest där hela dagen.

För några dagar sedan hade vi besök av en odlingscoach från Botildenborgs gård här i Malmö. Anledningen var att vi ingår i en grupp på tio hushåll som det här året ska få hjälp att maxa odlingsmöjligheterna i våra respektive trädgårdar. Projektet som kallas Hemodlarna är ett samarbete mellan Malmö stad och Botildenborg. Ett syfte är att se om det är möjligt att bli självförsörjande på en trädgårdsyta eller i vart fall skapa mer mat där. En kul utmaning som följs upp och dokumenteras av oss alla medverkande. Idag ska vi på en av flera utbildningsträffar för att få inspiration och utbyta erfarenheter. T. och jag är äldst i gruppen och jag har en hel del erfarenhet av odling sedan tidigare men som jag sa vid besöket här: ” Det är aldrig för sent att lära sig mer och vi tar tacksamt emot tips från andra odlare. Ge och ta är det bästa som finns i sådana här sammanhang.”

Botildenborg som är från 1866 var ursprungligen en större gård, en lantidyll. Den ligger i östra delen av Malmö och har fått sitt namn efter första ägarens hustru, Botilda. Huset kallades en gång för Bonnaslottet. Mellan åren 1935-71 var det ett Mödra- och spädbarnshem. Malmö stad köpte det så småningom och det höll sedan på att förfalla tills det 2013 köptes av företaget Xenofilia som med hjälp från näringslivet renoverade det. På hösten 2019 invigdes Botildenborg igen och drivs nu som en gård och organisation vars mål är att bidra till att människor och samhällen stärks och växer genom mat, odling och gemenskap!

Påsken var som sagt blåsig och det planerade trädgårdsarbetet fick stå åt sidan för annat, såsom bakning. Den här gången blev det torra godsaker, bisquotti, havrekex och fröknäcke/kex. Recept finns via länkarna nedan som leder till tidigare inlägg här och en till en äldre blogg:

Fröknäcke Saffransbisquotti och Havrekex


Minnen när potatisen skalas

(detta skrev jag 2018)

Tog med mig skaljobbet ut i trädgården. Potatis och palsternacka skalades och delades i mindre bitar. De skulle senare bli kokta och förvandlas till ett sommarmos. När jag satt där i ett hörn av trädgården kom minnen från förr swishande genom huvudet. Det här sättet att skala potatis gjorde min farmor och hennes mor när jag besökte dem i en liten stuga i mörkaste Småland. Mina minnen är från sent 1950-tal och tidigt 1960-tal.  I stugan bodde Gustav som var en morbror till min farmor. Hans syster Wilhelmina bodde långa tider hos honom och farmor passade då på att hälsa på dem. Att som liten flicka få följa med farmor ut på landet och vara där med henne och någon kusin till mig, som också fick följa med har gett många minnen. Ett är alltså potatisskalningen, ett annat varubilen som stannade på grusvägen som gick förbi huset. Där fick vi varsin klubba i den spännande bilen med alla sina varor. Farmor hade inget körkort utan pappa körde oss till stugan från Nässjö där vi bodde och sedan kom han och hämtade oss några veckor senare. 

Jag kommer ihåg hängmattan där vi låg och tittade i gamla tidningar, bondgården dit vi gick för att hämta varm mjölk i en rostfri kruka. Brunnen ute i skogen där vattnet hämtades och inte att förglömma utedasset eller de stora myggen som fanns runt stugan. Platsen på landet var Tunabo som ligger inte så långt från Stengårdshult söder om Jönköping i Småland. Stugan bestod av ett rum och kök plus en vind där vi sov på madrasser som låg på golvet. Härliga upplevelser då och minnen för livet.

Här kikar farmor Astrid fram bakom en vinbärsbuske där ute på landet. Det var på den tiden när alla bilder var svartvita.


Lästips!

Oavsett om du bor i hus eller lägenhet, har trädgård eller fönsterbräda kan du öka din hemberedskap genom att odla mer av din mat. Genom att du redan nu odlar mat, håller egna höns eller på annat sätt får in egenproducerad mat i din vardag så bidrar du till att avlasta samhället och därmed ett mer robust Sverige i händelse av kris.

Ovanstående står att läsa om ett projekt som anordnades i Trosa kommun och liknar det som vi är med i här i Malmö, med namnet Hemodlarna

länk: Odla vardagsmaten

Lämna en kommentar