Påskveckan – dymmelveckan

Nu är vi inne i påskveckan eller dymmelveckan som den kallades förr. Dymmel syftar på den träkläpp eller träplugg som man satte i kyrkklockan för att den inte skulle låta under just dymmelveckan.

På ett skåp här i huset står några av kycklingarna som en svärfar till mig tillverkade för trettio år sedan. De vaktar det påskgodis som inköpts för personer med vuxen smak. I vår egen hönsgård har hönorna producerat ägg så vi klarar oss när påskaftonens måltid ska tillredas. Årets första ägg levererades den 16 mars efter att hönsdamerna varit lediga sedan slutet av oktober. Det är små men naggande goda ägg!

Påskkärringar bygger på folktro och kan skilja sig ganska mycket från de häxor man trodde på under 1600-talet.  På torsdagen när det är skärtorsdag flyger de till Blåkulla, för sin årliga träff där. Sedan flyger de hem på påskdagen igen. Allt enligt gammal folktro. Förr var berättelserna riktigt hemska och på 1600- talet användes de i häxjakterna som då fanns. Många kvinnor angavs för att vara häxor. Påskkärringarna idag är betydligt fredligare även om en del kan spökas ut ordentligt. Det är tur att människan förstått att det som människor trodde på förr var vidskepelser och att vi idag ser det som skrönor eller sagor. Har du själv en liten häxa inom dig?

Bilderna nedan föreställer några olika påskkärringar. Den äldsta bilden är när jag själv begav mig iväg på kvasten. Året var 1964 och det råkade komma en journalist som tog en bild på mig och min färdkamrat. Nästa bild togs 1977 då min äldsta dotter var 8 månader och skulle invigas i häxerikonsten. Hon var inte så stadig på benen men klarade kvastfärden galant. Den sista bilden visar ett av mina barnbarn, Agnes, som mellanlandade hos oss för att äta en macka innan hon skulle flyga vidare. Hennes far var på den tiden i flygbranschen så hon tillhörde då de modernare kärringarna som reser utan kvast. Syskon med påskhäxornas krafter lär gärna ut sina konster till nybörjare inom ”yrket”. Kul att sagorna lever vidare.

Idag skiner solen men det är inte så varmt ute. För en vecka sedan satt vi ute och fikade men så blir det inte idag när gårdagens bakade morotskaka ska avsmakas till vårt eftermidagste.

Holmen där Engelbrekt ska ha mördats 1436. I bildens mitt ses minnesmärket som restes 1818. Platsen är norr om Göksholm vid Örebro.

På årets bokrea inköptes några böcker och en av dem var den högra på bilden. Den vänstra har några år på nacken. Författaren Niklas Natt och Dag fortsätter i den nya boken sin släktsaga om krig, uppror och makthunger under 1400-talet, där släkten Natt och Dag figurerar. Första boken avslutas med att upprorsmannen Engelbrekt Engelbrektsson ligger död vi Hjälmarens strand. Det var i maj 1436 och döden kom i form av en yxa som hölls av Måns (Magnus) Bengtsson. Engelbrekt var en bergsman från Norberg som red i spetsen för folket. Han talade om fogdarnas grymhet och folkets nöd. Vi rör oss på 1400-talet och då var det unionstiden (1397-1523) som präglades av politiskt kaos med många konflikter. Svenska grupperingar såg unionen som ett sätt för danskarna att kunna kontrollera Sverige och ha herraväldet i Norden. Många uppror och inbördeskrig utbröt därför under unionstiden. Det behövdes många väpnare och riddare som kunde strida. Som belöning kunde de få fina titlar inom frälset.

I den aktuella boken finns många beröringspunkter med släkten i min pappas och farmors släktled. Det tar därför lite tid för mig att läsa vissa historiska böcker då jag parallellt med läsandet sitter med mitt släktträd och ser efter likheter.

Författaren Niklas är sonson i femtonde ledet efter Måns Bengtsson som tillhörde den ätt som blev känd under namnet Natt och Dag. Bilden till vänster visar personer som leder till bokens författare Niklas. Till höger finns Anna Andersdotter Tre rutor av Slestad som hustru till Måns far Bengt Stensson. Hur hänger detta ihop?

Bengt Månssons mor Kristina dog 1439 men fadern Bengt Stensson levde till 1451. Sonen Bengt var född 1417 och systern Brita ((Birgitta) några år tidigare. En tid innan Bengt Stenssons död gifte han om sig och då med Anna Andersdotter Tre rutor av Slestad (1418-1483). Hon var född i Östergötland och i samma ålder som hans son.

Anna blev änka efter Bengt Stensson (Natt och Dag) då han dog 1451. Han hade varit en riddare, hövitsman, lagman i Närke samt Riksråd. Några år efter hans död gifte Anna om sig med häradshövdingen Bengt Klausson Ållongren (1410-1488). Han hade fått konung Karls och riksrådets tillstånd att köpa Ljusfors i Kullerstads socken, Östergötland, där parets dotter föddes, Elsa Bengtsdotter Ållongren (1464-1495).

Elsa i sin tur gifte sig med väpnaren och häradshövdingen Lars Svensson Bölja och hon blev senare farmor till Ingrid av Skillingaryd (1499-1582) som var gift med Peder Gudmundsson av Skillingaryd (1490-1581). Han var en rusthållare och förekom kring Gustav Vasa och hans söner Erik och Johan som också blev kungar. Peder var enligt en dombok 1638, rusthållare i sin livstid och under konung Johans tid, skrevs han som ädel och välbördig och förde i skölden endast ett bomärke.

Niklas Natt och Dag, författaren till boken Vargarnas lek, är sonson till Måns Bengtsson i femtonde ledet. Måns far gifte sig sent med Anna Andersdotter Tre rutor av Slestad som senare blev mor till Elsa Bengtsdotter Ållongren. Måns var född 1417 och Anna 1418 och ändå blev hon under en kort tid hans styvmor. När Anna omkring 1458 gifte sig med Bengt Klausson Ållongren blev deras dotter Elsa den som förde anorna vidare ner till mig. Hennes mor Anna finns för mig som en direkt anmoder 15 generationer bort. Om jag sedan tittar vidare i samma släktled kommer jag till min farmors mormor Augusta Amalia Svensdotter Berg (se bilden ovan) och dottern Vilhelmina samt dotterdottern Astrid. Min farmor Rut ASTRID Elisabeth föddes den 4 april 1909 och i år är det 117 år sedan.

Nu ska jag fortsätta att läsa i den spännande boken men först blir det lite trädgårdsarbete i den strålande solen som visar sig här i Skåne. Vi får se om vårvärmen ökas på annars blir det en extra tröja som behövs.

Dagens recept

Morotskaka

Det här är en vegansk morotskaka. Den innehåller varken ägg eller mjölk. Om så önskas kan den toppas med en färskostfrosting.

  • 3 dl vetemjöl
  • 1,5 dl strösocker
  • 1 tsk bakpulver
  • 1 tsk bikarbonat (eller bakpulver igen)
  • 1 tsk mald kanel
  • 1 tsk vaniljsocker
  • 1 tsk mald kardemumma
  • 1 dl matlagningsgrädde (växtbaserad)
  • 0,5 dl rapsolja
  • 150 g riven morot (ca. 2 st.)
  1. Ugnen värms till 200 grader och springform förbereds genom att smörjas eller kläs med bakplåtspapper. Personligen föredrar jag papper. Formen bör vara 20-24 cm i diameter.
  2. Riv morötterna.
  3. Blanda alla torra ingredienser i en skål.
  4. Rör i grädde, olja och morötter i den torra blandningen.
  5. Blanda till en kladdig smet.
  6. Häll smeten i bakformen och grädda sedan ca 40 minuter. Testa med en sticka att kakan är torr i mitten.

Lämna en kommentar