Det fanns en tid då befolkningen i vårt land var mer kristen och då kyrkan hade en stor central roll i människornas liv och i hela samhället. Den 5 januari infaller alltid trettondagsafton och dagen därpå trettondedag jul. Dagarna avslutar den kyrkliga delen av julen. Berättelsen om de vise männen som kom med sina gåvor till ett nyfött barn ska ha utspelat sig på trettondagarna. Efter julens högtidsperiod återkom vardagen igen.

Bilden här ovanför är en del från en tavla målad av fransmannen James Tissot som levde mellan 1836-1902. Den visar de tre vise männen och påminner mig om alla kristendomslektioner jag var med om på låg- och mellanstadiet. Jag brukade inte svälja de där historierna utan kom med frågor till fröken men fick sällan svar som gjorde att jag kunde ta det hon pratade om på allvar. Tre vise män, vilka var de, var kom de ifrån och vilket var deras egentliga ärende?

Frånsett det religiösa budskapet är julens högtider ett avbrott i vardagen för många innan det är dags att börja om igen. Om cirka 90 dagar är det dags för nästa stora högtid påsken, men däremellan kommer fastan, som man sjunger i den gamla julsången.

För att låta det här inlägget följa en röd tråd spinner jag vidare på att det var en fransman som målade tavlan med de vise männen. I lördags fick vi middagsbesök av min yngsta son och hans sambo. De bor numera i Köpenhamn vilket gör att resan med tåg till Malmö sker på ett litet kick, vilket gläder mig. Som efterrätt till vår lördagsmåltid hade jag gjort en fransk äppelkaka som serverades med en vaniljsås. Att ta tillvara sommarens och höstens skördar till godsaker nu på vintern bereder mig en stor glädje. Vi fick en stor äppelskörd i augusti och mycket av den frukten skar jag ner i små bitar och frös in i rengjorda mjölkförpackningar. En sådan förpackning fryst frukt var lagom att använda i en fransk äppelkaka. Receptet kommer längre ner i det här inlägget.

December 2025 var en lakritsmånad för oss här i huset. Samma son och hans sambo som var på middagsbesöket förärade oss för andra året i rad en lakritskalender och köpte även en till sig själva. På kvällarna när dagens luckor öppnats satte vi betyg och uttalade omdömen kring det vi smakat. Han gjorde även statistik kring vår test. Första luckans innehåll skrev jag så här om: Har precis stoppat in en lavaliknande godsak i munnen. Smakar först choklad, sedan lakrits som förvandlas till en seg kola. Betyg 8 av 10.

Det var den första luckan och därefter följde de övriga 23 med varierat innehåll av sött, salt och surt. Positiva effekter av lakrits är att den är bra för magen, slemlösande, hostdämpande, urindrivande, inflammationshämmande, stressreducerande och bra mot mental och fysisk trötthet. Negativa effekter är att vid överkonsumtion kan den ge huvudvärk, vara laxerande och höja blodtrycket. Detta gäller främst vid en konsumtion som är mer än 50 g per dag. Som vanligt gäller alltså att lagom är bäst, så en bit eller två per dag gör ingen skada utan bara gott!

Gott var det även på juldagen när min son med familj som bor här i Malmö var hos oss på en grötkväll. Julgröten slevades upp med en julklapp jag fick samma dag av ett av mina barnbarn. Hon hade gjort den i slöjden och nu kommer den att användas ofta, jag lovar. Bilderna nedan är från 2025 års juldagar hos mig och T.

Kram till mina barn och barnbarn och tack för fina presenter från er och även från min kära lillasyster som plåstrar om mig vid behov. Nu tar vi nya tag och hoppas att 2026 blir ett bra år, trots det hemska världsläget.