Vad är det de flesta vill se,

när klockan i Sverige visar tre,

den dag då tomten kommer på besök

och alla är klara med julestök?

Förr betydde julen förmodligen mycket mer i hemmen. Då hade man ingen semester att tala om så julvilan var välkommen i den kulna vintern. Julen föregicks av traditionsbundna sysslor som vi idag inte fäster lika stor vikt vid. Det går att köpa det mesta färdigt men om familjemedlemmarna hjälps åt har man kul på kuppen tillsammans. 

Har julen fått ett för kommersiellt utseende? Vill vi att julen ska bestå av stress och alla de  penningbekymmer som kommer i dess släptåg? Självklart inte. Vi har väl alla bilden av tindrande och förväntansfulla ögon som väntar på sitt drömpaket. Men det kostar att köpa alla gåvor som man så gärna vill ge och kanske det är på tiden att dra ner lite på köphysterin. Varje år utser Handelns Utredningsinstitut årets julklapp, listan gäller de senaste tio åren.

2016 VR-glasögonen
2017 Elcykeln
2018 Det återvunna plagget
2019 Mobillådan
2020 Stormköket
2021 Evenemangsbiljetten
2022 Det hemstickade plagget
2023 Sällskapsspelet
2024 Unisexparfym
2025 Vuxenleksaken

Enligt en julundersökning genomförd av Stadsmissionens Myrorna uttrycker 52 procent av svenskarna att man gärna får second hand-julklappar när tomten kommer med julklappssäcken. Second handjulklappar och egentillverkade klappar är ett sunt tecken i dessa överflödstider som finns på vissa håll. Ett tecken om något på att även julfirandet väl är på väg att präglas mer av hållbarhet än av nyproducerat överflöd. På tal om vuxenleksaker har jag själv bunkrat upp med en hel hög sådana efter ett besök på Erikshjälpen. Allt för att bibehålla min jul/nyårstradition att lägga minst ett pussel varje år. 152 kronor för tre oöppnade pussel får väl anses vara ett fynd. Vilket ska jag börja med?

Får nog bli det med de färgglada husen intill Stortorget i Stockholm. Torget som omtalades redan på medeltiden finns i Gamla stan och där låg stadens Rådstuga. Den byggnaden revs 1768 för att ge plats åt Börsen som ligger där nu. Det historiskt kända Stockholms blodbad ägde rum på torget 1520.

Min övervintrande och omblommande julstjärna lyser i all sin röda och fina prakt ännu en jul. Här snackar vi återbruk! Julstjärnor kommer ursprungligen från Mexiko och kan i vilt tillstånd bli upp till fem meter höga. Redan på 1500-talet förknippade aztekerna växten med julen eftersom det var då den blommade. Aztekernas härskare Montezuma trodde att den röda färgen på de övre bladen kom från blodet av en aztekisk gudinna som dog av brustet hjärta. En annan berättelse från Mexiko är om namnet som blomman fick 1500-talet, Flores de Noche Buena, den heliga nattens blommor. Det berättas att en flicka som hette Pepita var för fattig för att köpa en riktig present till Jesusbarnet på julafton. Hon plockade därför gröna kvistar från en buske på väg till kyrkan och knöt dem i en bukett. När hon satte denna gåva vid foten av krubban så började kvistarna helt plötsligt blomma magnifikt röda. Sedan den dagen kallas julstjärnan Flores de Noche Buena i Mexiko och är den officiella julblomman. På 1950-talet lyckades odlare i Tyskland få fram julstjärnor som krukväxter för första gången och nu är den mer som en slit- och slängblomma för de flesta.

Förr pyntades ofta julgranen med sådant som gick att äta. Äpplen, kakor, och karameller. 1741 fanns den första riktiga julgranen som vi känner till i Sverige. På en gård i Västergötland hade familjen Wrede Sparre en gran klädd med konfekt hängande i trådar. I ett samtida brev skrevs följande:

” Man hade satt ett träd av granris eller snarare en liten gran och däruti fullt med små vaxljus, därtill stöpta och däremellan konfekt och russin hängande i trådar. Detta stod mitt på julbordet. När allt var tillreds bådades barnen in i förmaket. Där var kalaset och glädjen lyste ur allas ögon.”

I min barndoms gran fanns blåsta färgade glaskulor, smällkarameller och flätade pappershjärtan. Belysningen var levande ljus. Vackert men farligt! I vårt nuvarande hushåll här i Malmö finns ingen julgran utan bara några gröna barrväxtkvistar från trädgården med lite pynt i. Det är gott nog, tycker jag.

Dagens recept

Rödkål och vitkål vet vi att man odlade och använde redan på medeltiden. Kålen ansågs länge vara fattigmansmat men har nu blivit riktigt populär och äts inte bara på julen. Julbordet innehåller ofta varm rödkål men som ett alternativ till den passar även en kall sallad gjord av röd eller vit kål.

1 stor klyfta strimlad vitkål (ca 300 g)

1 liten apelsin skuren i små bitar (clementin fungerar också)

Dressing:

2 tsk honung

1 msk färskpressad citronjuice

1/2 dl olivolja

1 tsk senap

3/4 tsk salt

1/2 dl hackad persilja

• Börja med att vispa ihop dressingen.
• Strimla kålen fint, gärna med hjälp av en osthyvel.
• Blanda apelsinbitarna med kålen.
• Häll dressingen över kål och apelsiner och blanda väl.