För några veckor sedan läste jag en debattartikel i tidningen Sydsvenskan. Den handlade om att ”satsningar på tredje platsen är avgörande för svenska städers överlevnad”.

Med första platsen menas vårt hem där man bor och lever ensam eller med sin familj. Den andra platsen är arbetsplatsen där man studerar eller har sin yrkesverksamma tid. Slutligen den tredje platsen som är sociala miljöer där människor kan mötas och umgås utan att familjen nödvändigtvis måste vara med. Det kan vara bibliotek, parker, torg, restauranger, caféer och annat.

Den tredje platsen kan minska ensamheter, öka tryggheten, få oss att vara aktiva, förbättra vår psykiska hälsa mm.

I artikeln skrivs att handel gynnas av tredje platsen och att kaffe kan spela en stor roll då många uppskattar att träffa varandra över en kopp kaffe. Bilden nedan tog jag nu i sommar vid ett besök på caféet vid Börringe slott i Skåne.

Författaren till artikeln skriver om att när ensamheten ökar i världen och många jobbar hemifrån blir det ännu viktigare att ha en tredje plats att möta andra på. Dessutom är satsningar på sådana platser avgörande för svenska städers överlevnad.

På 1990-talet drev jag och min dåvarande man två ”tredje platser” i Lund. Först en kvartersrestaurang på Bankgatan som hette Zeppelin och sedan en större café och restaurang på Klostergatan. Hundra år före vår tid vid Klostergatan, ansågs gatan vara Lunds modernaste affärsgata. 1894 togs fotografiet högst upp här i inlägget. Jag har beskurit det lite och i den information som finns kring tidpunkten då fotografen tryckte på utlösaren till kameran skrivs att människor blev tillsagda att vara stilla så bilden inte skulle bli suddig. Fotografen hette Per Bagge (1866-1936).

I bakgrunden på det äldre fotografiet syns Sankt Peters Klosterkyrka som är från 1300-talet. Det fanns en kyrka från 1100-talet på platsen tidigare men den revs när den nuvarande byggdes. I Klosterkyrkan konfirmerades min yngsta dotter när vi bodde i den fina staden Lund.

Klostergatan kallades i folkmun för ”Bullis”, en slang för boulevard som man gärna ville ha en men gatan inte levde upp till. En boulevard är en bred gata med vackra trädplanteringar.

Här är en modern bild vilken visar samma område som fotograferades 1894.

Den stora hotellbyggnaden längst bort till vänster är Grand Hotel som byggdes 1896-98 och invigdes 1899. Snett emot hotellet på andra sidan gatan sticker ett litet spetstak upp med bruna takpannor. I det huset hade jag och min familj vår restaurang- och caféverksamhet. Samtliga mina fyra barn skolades under några år in i verksamheten tillsammans med ett antal andra duktiga anställda. Så för familjens del var det både andra och tredje platsen i samma byggnad. Mycket av vårt sociala umgänge skedde där, över en kopp kaffe, glass eller annat.

Den lilla gula byggnaden på bilden har en ingång till en gränd som löper från Klostergatan, genom gården och ut på tvärgatan som heter Bytaregatan. Den syns till vänster på bilden. Beträffande det gula huset så byggdes den vänstra sidan 1853 medan den högra där vi hade vår verksamhet byggdes redan 1826. Öppningen i huset och gränden på gården ska vara byggd i slutet på 1980-talet.

Bytaregatan har fått sitt namn från tiden då det pågick hästhandel där. Sådant hade funnits på platsen sedan slutet av 1700-talet men flyttades senare till ett torg i närheten. 1824 fastställdes att gatan skulle få namnet Bytaregatan efter många års diskussioner. Sådana hade man säkert på en s.k. tredje plats.

PS Artikeln jag hänvisar till var införd i Sydsvenskan den 1 augusti 2025. Rubriken var ”Satsningar på tredje platsen är avgörande för svenska städers överlevnad.” Den skrevs av Christer Ljungberg.

Lunds ideella turistinformation, Destination Lund har också inspirerat mig till att skriva mitt inlägg.