Sommaren 1955 var en varm sommar, en riktig getingsommar har jag hört berättas. Just den sommaren, på midsommarafton föddes jag i Nässjö. Mina föräldrar hade förlovat sig året innan, då mamma flyttat från Ronneby till den småländska staden där pappas släkt befann sig. Den 5 mars 1955 gifte de sig i Nässjö kyrka och den 24 juni föddes jag. Bilderna visar Nässjö ”nya” kyrka och mina föräldrar Mona och Runo. Båda var födda 1933 och var således 22 år när de gifte sig.

Nästan nyfödd var jag då det direkt efter hemkomsten från Nässjö BB togs en bild på mig liggandes i ”gamlamormor” Wilhelminas knä. När hon föddes den 5 mars 1871 hade hon efternamnet Wahrling som hennes farfar smedmästaren Anders Magnus Wahrling bytt till, på 1830-talet. Wilhelmina föddes i Boarp, Byarums församling och fick enligt födelseboken nedan namnen Charlotta Christina. Hennes föräldrar hette Wilhelm och Augusta.

Men redan från början lades ett tredje namn till efter Charlotta Christina. Wilhelmina efter sin fars namn Wilhelm blev sedan hennes tilltalsnamn. Som barn bodde Wilhelmina med sina föräldrar, brodern Gustaf och halvbrodern Axel i samma hus som Wilhelms föräldrar. Det var en stuga med lite mark som fått namnet Wahrlingsdal. Wilhelminas farmor Lisa dog 1872.

Mina föräldrar hade gift sig den 3 mars 1955, den dag som var Wilhelminas födelsedag, då hon fyllde 84 år. På bilden ovan finns också min farmor Astrid med, Wilhelminas dotter. Hon föddes 1909 och var 46 år när jag föddes. Farmor blev 65 år och dog 1974. Min pappa som på bilden var 22 år dog 2002 vid 69 års ålder.

Fyra generationer på en bild en varm sommardag i Nässjö 1955. Personer som betydde mycket för mig och andra i deras omgivning. Den här sommaren fyllde jag 70 år och ingen av personerna som fanns runt mig då är i livet. Istället tillhör jag nu den äldsta generationen och kan samla mina egna barn och barnbarn för att ta generationsfoton.

Idag har vi tillgång till AI och Goggle att fråga om allt mellan himmel och jord. Så har jag gjort och sökte då på ”Den äldre generationen”. Följande fick jag som svar:

Den äldre generationen refererar till personer födda före 1965. Närmare bestämt kallas min generation för ”babyboomer-generationen” (födda 1946-1964). Det föddes många barn under den perioden. Vi växte upp under en tid av ekonomisk tillväxt och sociala förändringar efter andra världskriget.

Generation X gäller de som är födda 1965-1979. Min äldsta dotter hamnar där och den tiden kännetecknas av ökad teknologisk utveckling och förändringar i samhället.

Mina föräldrar som föddes 1933 tillhörde den tysta generationen, (1925-1945). De växte upp under en tid med depression och andra världskriget som bidrog till att forma deras värderingar och syn på livet.

Det talas även om den förlorade generationen dit min farmor och gamlamormor hörde. Under deras liv var det många motgångar som krig, sjukdomar, svält, arbetslöshet och stora förändringar från bondesamhälle till industrisamhälle.

På hundra år kan man generellt säga att det föds fyra generationer.

Förutom alla minnen som jag bär med mig av mina föräldrar, farmor och gamlamormor bär jag även sedan två år efternamnet Wahrling för att hedra de som levde före mig. Att få ta det namnet innebar en process på något år då jag skulle lämna bevis på att jag hade en koppling till namnet.

AI-översikt

”Wahrling” är inte ett svenskt ord. Det låter som en förvrängning av det tyska ordet ”wahr”, som betyder ”sant” eller ”äkta”, eller möjligen en sammansättning med ”ling” som kan antyda en liten eller diminutiv form. 

PS Översta bilden i det här inlägget tog pappa när jag var några månader gammal. Platsen var i vår lägenhet på Fabriksgatan 6 i Nässjö.