Det är tidigt 1500-tal på Malmöhus slott. Den danske kungen har bestämt att det ska finnas 200 landsknektar på plats och länsherren har bara att lyda. Rekrytering sker i regionen som på den tiden var dansk. Malmö som då var Nordens största stad ingick i området med Köpenhamn om att vara hela norra Europas kulturella och ekonomiska centrum. 1658 när Skåne blev svenskt hamnade Malmö i Sveriges utkant och blev nästan en bortglömd stad. Men den reste sig senare igen……..

Igår, lördagen den 17 maj var det Torupsdagen på ägorna för den vackra renässansborgen med anor från 1300-talet. Platsen för Torups slott ligger 1 mil öster om vår bostad i Malmö. T. och jag anlände strax efter öppnandet på förmiddagen men möttes av överfulla parkeringar. Dock fann vi på råd och uppsökte statarnas del av det stora området, där vi kunde ställa våra hästkrafter. Vad gjorde det om vi likt pigor och drängar en gång, fick gå upp mot herrskapets del för att beskåda härligheten där.

Husets första ägarinna lät påbörja uppförandet av den nuvarande byggnaden 1537, det renoverades i början 1600-talet och fick då nuvarande utseende. Hon var Nordens rikaste kvinna och ägde 900 gårdar.

Det fanns både nutida människor som likt oss var på besök igår men även många med tidsenliga kläder från alla de hundratals år som Torups slott har funnits Det dansades folkdans, sköts salut med kanoner av skånska karoliner, var tornerspel, försäljningar och allsköns mingel. En riktig folkfest med andra ord. Till en början sken solen men vad gjorde det om några regndroppar kom senare.

Vi begav oss upp till slottsbyggnaden där det var vakter från Malmöhusgardet på plats. Försäljaren som försökte få kontakt med omvärlden via sin apparat kunde känna sig trygg då inga rövare vågade sig fram.

Inne på borggården satt ytterligare män ur gardet och stärkte sig med den dyra kaffedrycken. De var säkert ovetande om att kaffet kom till Sverige först på 1680-talet.

Vi hörde flera trummor som spelades i takt med varandra och drogs mot den gamla tennisbanan. Tennis har funnits väldigt länge men så som vi känner den idag började den utvecklas på 1870-talet. Vid sekelskiftet 1900 var Torups slott samlingsplats för dåtidens kulturella och vetenskapliga elit som dåvarande slottsherren Coyet välkomnade. Fina middagar serverades, även vid kungabesök, promenader i parken, samtal i biblioteket och så tennis. Nu är banan borta och igår var den förvandlad till platsen för ett tornerspel.

Innan spelet kunde börja lyssnade vi på slagverkarna och fick även veta att det var ”slottets herrskap” som satt som åskådare intill.

Vips förvandlades åskådarna på uppmuntran av konferenciern att bli svenskar och danskar för att öka spänningen. Det blev en trevlig, fartfylld och humoristisk uppvisning.

Några husarer iklädda Malmökavalleriet Kronprinsens husarers uniformer visade hur en ridlektion med ”bondlurkar” kunde gå till. Majoren i fronten fick kämpa lite för att få dem att agera. Tur att det var planerat så.

Den sista familjen som bodde på Torups slott flyttade 2012 men redan 1970 hade det kommit i Malmö stads ägo. Rubriken på det här inlägget passar bra på ägandet – Söken bevara vad I haven fått. Igår lyckades det bra.

En rundtur inne i slottets herrskapsvåning blev det också. I den festliga matsalen hänger tavlan med Görvel Fadersdotter Sparre (1517 – 1605) och blickar ner på besökarna. Hennes far Fader Nilsson Sparre ägde Hjulsta slott i Uppland och hennes mor Bodil Knutsdotter Tre rosor hade norska anor.

Görvel hade gift sig som 16-åring med Peder Nilsson Grip (1507-1533) som var ett riksråd och son till Nils Bosson. Peder drunknade i Mälaren. Görvel blev efter det en hovdam hos Gustav Vasa. Han ville komma närmare danskarna och tyckte att ett gifte mellan Görel och det danska riksrådet Truid Greger Ulfstand som var en änkling med sju barn passade hans egna syften bra. Barnen var i Görels ålder. 1545 dog Truid. Då hade bygget i Torup startat vilket Görel såg till att fortsätta. Paret hade även fått en gemensam son som fått heta Niels, men äktenskapet med Truid var inte lyckligt. Ett uttalande från fru Görvel finns bevarat: ”Jag vill hellre bo i helvetet med herr Lave än i himmelen med herr Truid.” Herr Lave blev Görels tredje man, de gifte sig 1546, ett år efter att Truid dött. Lave Axelsson Brahe (1500 – 1567) som var en skånsk adelsman var även ett danskt riksråd. Både han och Görvel finns i en sarkofag i Lunds domkyrka.

Sonen Niels dog som 13 -åring och var Görvels enda barn. Han hade fått följa med sin styvfar Lave på en resa till ett bröllop i Sachsen. På vägen hem, när du hunnit till norra Tyskland, blev Niels sjuk och dog. Vid Niels begravning i Lunds domkyrka stormade två av Truids söner in och anklagade Lave för att ha dödat Niels. Kistan öppnades och där fick de se att pojken var full av pestfläckar.

Efter sonens död överlät fru Görvel sina egendomar i Norge till den danske kungen Fredrik III och fick istället egendomar i Skåne bl.a. Värpinge och Börringe. Börringe slott var den plats som Görvel dog på 1605.

Nedan syns Fru Görvel och hennes tredje man Lave Brahe.

Som en lite extra upplysning kan nämnas att Fru Görvel och jag har en gemensam anfader. Fader Birgersson Sparre av Hjulsta och Ängsö (ca. 1260-1349)

”Och I, mina efterkommande, vilka I än månde bliva, söken bevara, vad I haven fått. Bättre är att bevara, än att vilja skapa nytt.”