Prästerna i Sverige har fört kyrkböcker sedan slutet av 1600-talet. Det finns några enstaka exempel på ännu tidigare kyrkböcker men det var enligt 1686 års kyrkolag som alla präster blev tvungna att föra böcker över sina församlingsmedlemmar. En gång om året förhördes folket för att bedöma deras kristendomskunskap och läskunnighet. Då passade prästerna på att inhämta uppgifter om personerna i varje hushåll. Husförhörsböckerna visar namn och födelsedata på alla som bor på samma ställe och här kan man se vilka som föddes, bodde kvar, flyttade eller dog. Dessutom fördes det böcker för födelse, dop, konfirmation, flyttningar, död och begravning.

Om man har präster, högreståndspersoner, kungligheter eller höga militärer i sitt släktträd är det möjligt att gå längre tillbaka i tiden. Dessa släkter är bättre dokumenterade och man kan läsa om dem både i böcker, arkiv och offentliga släktutredningar. De äldsta kända släktträden i Sverige går tillbaka till sent 1200-tal.

Även om en släkt mest består av soldater och bönder kan de finnas med i gamla handlingar. Några exempel är domböcker, mantalslängder, fastighetslängder, soldat- och mönstringslängder mm.

Det är först för några dagar sedan jag hittade Johans rätta födelsenotis och när det väl hände löstes många knutar som nu gör det möjligt att gå vidare i forskningen. Problemet var att Johan som fick efternamnet efter sin fars förnamn Nils och ett soldatnamn Falk var svårt för mig att hitta. Men så sökte jag på något som heter Centrala Soldatregistret och där fanns en Johan Falk född 1715 som var ryttare i Ödestugu. Jag skrev till kontaktpersonen för registret och fick ett mycket positivt svar som upplyste mig om att han var född 1715 bl.a. Nu kunde jag dubbelkolla med det jag redan visste och bara konstatera att den som skrev i husförhörslängden när Johan återkom efter sin soldattid skrev fel på fem år som födelseår. Kanske blandade någon ihop det med att han var född den 10 januari så det fick bli 1710. Eller kanske fanns det något starkt i ett glas intill prästen så han snurrade till det just då. Tyvärr följde 1710 med Johan i böckerna ända tills han dog.

Vad vill jag då ha sagt med detta inlägg?

Livets träd är en urgammal symbol som används inom många områden som religioner, kulturer, konst, filosofi, biologi, myter och inte minst som en symbol för släktträd. För mig personligen är livets träd att leva nu men med rötterna i det som en gång fanns innan mig. Jag bär alltså mina barn nära mig men vill också veta mer om anfäder som gjort oss möjliga. En av dessa personer var ryttaren och senare gårdsägaren och bonden Johan Nilsson Falk som är en direkt anfader till mig, mina barn och barnbarn.

Det röda vackra glasfatet står på bordet och har ett starkt symboliskt värde för mig i sin glans. Min paus med tankar kring livets träd är slut för den här gången och jag återgår till böckerna igen.