1962 bodde jag i Nässjö och började i första klass i Runnerydskolan intill det nybyggda bostadsområdet vi precis flyttat till. Jag kommer ihåg att skolämnena det första året var skrivning, läsning, räkning, kristendomskunskap, gymnastik och hembygdskunskap. I min hembygdskunskapsbok har jag skrivit mitt namn i skrivstil och att jag gick i klass 1c. Anledningen till att jag plockat fram min gamla bok är att jag inspirerades av en överlärare som var verksam i Sävsjö långt innan jag föddes i grannstaden Nässjö.

Åren har gått och nu är jag en pensionär med yrkeskarriären bakom mig. Den längsta tiden spenderade jag som lärare men fem år var jag ägare och aktiv kock inom restaurang/cafébranchen. Lusten att studera och lära mig mer om saker och ting får jag tillfredsställd av den tid jag ägnar år släktforskning och allt som det inbegriper. Det innebär bl.a. att läsa och samla in information från en mängd olika håll.

För några dagar sedan fann jag ett material skrivet av en överlärare verksam i Sävsjö stad där jag har en del släktskap på min pappas sida. Mannen var född i Skåne och efter att ha utbildat sig till folkskollärare hamnade han 1899 i Sävsjö där han stannade i hela sitt liv. Några år innan sin död 1962 lämnade överlärare Per Schultz in ett manuskript då han de senare åren av sitt liv ägnat åt att nedteckna Sävsjös historia. Det blev många sidor som behandlar flera århundraden av den småländska ortens historia. Jag blir mäkta imponerad över hans verk där det finns så mycket att hämta inspiration från.

Per Schultz inleder sitt koncept, som han kallar det, med dessa förord som jag klippt direkt från hans egen text:

Den nya läraren var alltså förvånad över de bristfälliga kunskaperna som befolkningen hade om sin egen hembygd. Han var dock en handlingarnas man och fortsätter i sin text att han vill att barnen ska få ha ämnet Hembygdskunskap :

Går det att bli annat än imponerad över den här lärarens iver att ge sina elever kunskaper om historien som omgav dem.

I min egen bok står det till läraren att den bygger på 1955 års undervisningsplan och att boken bör vara användbar i både stadsskolor och landsbygdsskolor. Det betonas även att bredvidläsningsböcker, gärna illustrerade bör användas för att befästa vad som inhämtats.

När jag gått en termin i andra klass flyttade familjen till Skillingaryd där jag märkte av att skolundervisningen inte var lika ”modern” som jag vant mig vid i Nässjö men som barn var det bara att sitta still i bänken och anpassa sig. Jag kan inte minnas att vi hade något som liknande undervisning som lärde ut något om den plats jag kommit till och det är först under min släktforskartid som jag förstått hur spännande Skillingaryd och dess historia är.

Det koncept som överläraren i Sävsjö lämnade in till Sävsjö kommun den 15 april 1959 enligt kommunalborgmästarens stämpel, hade lärarens förhoppning om att någon i framtiden skulle finna hans material intressant.

Jag vill nu avsluta detta inlägg med att tacka Per Schultz för hans enormt fina arbete som är en guldgruva för mig och andra som vill veta mer om svunna tider, inte bara i Sävsjö. Därför kommer jag att under en tid framöver plocka material från konceptet som inspiration till min egen forskning och denna blogg.

Länk till Per Schultz första kapitel i hans Hembygdsbok