Vad man känner till har vi i Sverige ätit ärtsoppa sedan 1200-talet. Då, på medeltiden var vi katoliker och fastade på fredagarna. Därför blev det passande med en mättande maträtt på torsdagen, såsom ärtsoppa. Rätten har sedan bibehållit sin popularitet genom åren, inte minst genom försvarets försorg. Idag kokade jag ärtsoppa och som vanligt gjorde jag den utan någon animalisk produkt. Soppan fick koka i 1 timme och smaksattes med färsk riven ingefära och torkad timjan plus senap som var och en får ta efter tycke och smak vid serveringen.

Släktforskning som är ett av mina stora intressen ledde mig för många år sedan till följande händelse som har med ärtsoppa att göra.

I april 1577 avrättades en man i Timmele, Västergötland. Han var en präst och hette Mauritz Erasmi (Rasmusson) (ca. 1530 – 1577). Böne var socknen där han verkade och där blev han präst 1570 i dess kyrka. Mauritz hade åsikter om hur kyrkopolitiken bedrevs i landet och var därmed en upprorsmakare, vilket ledde till att han senare hängdes på galgbacken i Timmele. På östra sidan om riksväg 46 mellan Ulricehamn och Timmele, ligger den gamla galgbacken Mölbacken (Möllebacken) som var Redvägs härads avrättningsplats. 

Mauritz Rasmussons föddes ungefär 1530 som son till en kyrkoherde med namnet Rasmus. Han gifte sig med Anna Larsdotter som var lika gammal som sin man men dog några månader innan honom vilket gjorde att hon slapp uppleva det som slutligen hände med honom. Deras dotter döptes till Anna Mauritzdotter. 1575 gifte sig dottern med Gudmund Pedersson av Skillingaryd. Gudmund var en rusthållare Skillingaryd och paret bosatte sig på Skillingaryds gård. Gudmund dog 1633 och Anna 1642. Paret hade många barn där en av döttrarna var Anna Gudmundsdotter (1605 – ca. 1668). Hon blev 1624 mor till Tomas Persson av Skillingaryd. Allt detta gör att prästen Mauritz i Böne var mormors far till Tomas Persson. Anna Gudmundsdotters man var en gårdsägare i Skillingaryd vid namn Per Jönsson (1605 – 1656). 

Personerna i den här historien är direkta anfäder på min pappas sida och kyrkoherden i Böne är 12 generationer bort från mig.

Vad var det då som hände?

Mauritz var motståndare till Johan III kyrkopolitik och hade planer på att göra uppror mot den. Han hade varit präst i Böne socken sedan 1570 och när hans upprorsplaner blev kända fördes han till Redvägs häradsrätt på förhör. Planerna gick ut på att försöka få bort Johan III från tronen och befria den fångne Erik XIV eller om detta misslyckades, välja hertig Karl till kung. 

Vid förhöret intygade ett stort antal vittnen att Mauritz begärt hjälp av dem för att få ut Erik XIV ur fängelset och slå ihjäl Johan III. Även Mauritz hustru Anna som då fortfarande levde vittnade mot honom. Så gjorde också hans bröder Sven och Lasse Rasmusson.  För sina vittnesmål fick brodern Lasse senare gården Sjöaryd i förläning.  Konungen Johan III fick kännedom om att det fanns en sammansvärjning och upprorsplaner mot honom. Detta var i slutet av september 1576. Mauritz fördes då till Vadstena där han utsattes för pinliga förhör där målet var att han skulle ange sina kompanjoner.

Tillsammans med Mauritz fördes en annan man till Vadstenaarresten. Det var Jon Salpetersjudare i Marbäck som ansågs vara hans sammansvurne. På vägen till Vadstena lyckades Mauritz Rasmusson rymma men fångades in och blev då skadad i en axel. 

På förhören i Vadstena som inleddes den 29 november 1576 befallde Johan III att tortyr fick användas om så behövdes. Det hölls flera förhör och den 19 december dömdes Mauritz för högföräderi till döden av lagmannen och riksrådet och lagmannen i Östergötlands Lagsaga Jöran Holgersson Gera och 23 andra män. Mauritz vidhöll att han var oskyldig och lämnade den 21 december in ett erkännande och anklagade då riksrådet Erik Karlsson Gyllenstierna för att ha lockat in honom i en sammansvärjning. Det hölls då ytterligare förhör den 24 – 26 december under tortyr som gjorde att Mauritz tog tillbaka sina anklagelser mot Erik Gyllenstierna. Nu anklagade Mauritz istället borgare från Bogesund (Ulricehamn) för att ha startat upproret. Verkställandet av domen sköts upp då man ville efterspana hans kompanjoner och locka dem till att vittna i ärendet. 

Ytterligare en rättegång hölls i Vadstena där Mauritz tog tillbaka anklagelserna mot alla som han angivit. 

Johan III fick rådet att låta döma Mauritz inför ett häradsting, eftersom allmogen ansåg honom vara oskyldig. Den 15 april beordrade kungen att Mauritz Rasmusson skulle sändas till Västergötland. Han dömdes som skyldig och fördes till Mölbacken vid Timmele där han avrättades. Mauritz begravdes på Böne kyrkogård och hans egendom togs i beslag av kronan.

Kartbilden till vänster är från 1705 och har galgbacken utritad i mitten långt ner. Norr är till vänster. Bilden till höger är hur platsen ser ut idag. Den lilla höjden i fonden är den gamla galgbacken.

Efter händelsen gick det sägner i trakten om hur flera av dem som vittnat mot Mauritz dött en våldsam död och att deras kroppar sedan förts bort av den Onde. Flera hade vittnat mot kyrkoherden, men det finns ändå skäl att tro att det fanns andra i bakgrunden som hade intresse av att ljuset föll på denne. Kanske hade Gyllenstierna ändå ett finger i syltburken (eller ärtsoppan). Det var han som gav Lasse Rasmusson gården Sjöaryd i förläning mot insatserna som vittne.

Som källor för denna berättelse har jag bl.a. använt:

Runeberg.org och  Riksarkivet.se

Epilog

Den 26 februari 1577 dog Erik XIV i fängelset på Örbyhus slott, norr om Uppsala, troligen förgiftad på order av sin halvbror kung Johan III. Den f.d. kungen hade suttit fånge på flera olika slott när han 1574 fördes till Örbyhus. Onsdagen den 25 februari 1577 åt Erik den berömda ärtsoppan och dog i svåra plågor klockan två på natten den 26 februari.

Dagens recept

Ärtsoppa

6 portioner

Blötlägg 6 dl gula ärter i 1,5 l vatten. Låt stå i minst 12 timmar så ärterna sväller. Häll sedan ut vattnet och lägg ärterna i lika mycket nytt vatten i en kastrull.

Koka upp och lägg i

• 1 tsk salt
• 2 grönsaksbuljongtärningar
• 1 normalstor hackad lök
• 1 liten morot i tärningar
• 1 msk färskriven ingefära

Koka under lock i 1½ timme.

Smaka av med 

• 2 tsk timjan
• salt och peppar
• ev. senap