Jag tycker det är spännande att läsa om svunna tider och sätta in texternas budskap i vår nutid. Kartbilden ovan är från 1644 och visar när svenskarna belägrade Malmö. I årsboken Elbogen (som betyder Malmö) för 2021 som medlemmar i Malmö Kulturhistoriska får finns en intressant berättelse av Anna-Mi Wendel, om Horns krig i Malmö 1644. Gustaf Horn (1592 – 1657) (bild 1) var en fältmarskalk och riksråd som gifte sig i Stockholm den 9 juli 1643 med Sigrid Bielke. Familjen däribland dottern Agneta Horn (1629 – 1672) (bild 2) medföljde på hans många resor i rikets tjänst och olika krigsuppdrag. Under kriget mot Danmark 1644 anföll Gustaf Horn Skåne och erövrade hela landskapet förutom Malmö och Kristianstad. 

På den tiden var Skåne, Halland och Blekinge under danskt styre. Striderna under Horns befäl för att vinna Malmö skedde bara ett stenkast från huset där jag bor idag. I Boken Elbogen från 2021 finns en karta över den svenska belägringen runt Malmö (se ovan). Kriget anstiftades av Axel Oxenstierna med målsättningen att häva den danska Öresundstullen och göra strategiska landvinningar för att försvåra framtida danska anfall mot Sverige. Men Malmö visade sig vara svårt att inta för svenskarna.

I boken Elbogen 2021 läser jag om belägringen i Malmö hösten 1644:

 ” Christian IV ryckte med fotfolk och rytteri ut mot det svenska lägret vid Västra Skrävlinge kyrka, men ett häftigt oväder med storm och regn tvingade danskarna att dra sig tillbaka till trakten av den nuvarande Ulricedalsgården, där de gick i fördelaktig ställning på några kullar. De båda härarna låg över fjorton dagar mitt emot varandra utan att någon vågade gå till direkta anfall. Danskarna besköt häftigt det svenska lägret, där man besvarade elden.”

Nuvarande Ulricedahlsgården intill Östra kyrkogården väster om Inre Ringvägen i Malmö är byggd i mitten av 1800-talet (se kartan nedan).

Axel Oxenstiernas dotter Kristina Oxenstierna var Gustaf Horns första hustru och de fick dottern Agneta tillsammans. Hennes dagbok, Agneta Horns leverne, är ett intressant tidsdokument och för att förstå den samtid hon levde i.

Hon skriver inte bara om kärlek och sorg som man oftast förknippar med unga flickors/kvinnors dagböcker utan även om hur stormaktstiden påverkade henne när hon förflyttas mellan olika miljöer. Om samma händelse i augusti 1644 skriver Agneta Horn om sina upplevelser då hon befann sig på samma plats som fadern fältmarskalken Gustaf Horn:

” Den 27 komme vi för Malmö. Och högkvarteret var en by het Skrävlinge. Den låg 3/4 mil ifrån staden.”

”Och bleve vi ändå sedan 14 dagar i lägret och låge i tält. Men det var rätt hjärtelig kallt. Men sedan kongen i Danmark kom och gjorde sitt läger emot vårt och de begynte spela så starkt med styckena på varann i lägren, efter de låge så när ihop, och skuto så kulorna trilla in i tältet till oss och efter min styvmor skulle ligga i barnsäng, sände min far henne till Landskrona. Den 6 september fick min styvmor en liten dotter. Och levde hon inte längre än 7 dagar. Medan vi låg i Landskrona, sloges våra och de danska alla dagar och sändes dagelig fångar till Landskrona och de danske. Och kunde vi stå på vallen i Landskrona och grant se röken av styckeskotten, som skedde i bägge lägren”

Så kunde det gå till i krig i tider före vår.