Jag och mina syskon sjöng ofta sånger eller lärde oss ramsor med mamma. Nyfiken i en strut var en av flera böcker som lästes för barn på 1950-talet. Boken börjar med att Krakel Spektakel tittar ut från struten och författaren var Lennart Hellsing.

1959 köptes en Tv-apparat av våra föräldrar. Det sändes inte så många barnprogram de första åren men när det visades lade vi barn oss tillrätta på golvet framför apparaten långt innan sändningen började. Gullan Bornemark gjorde flera program där hon sjöng med sina och andras barn. Sådant gillade jag.

SVTPlay har ett öppet arkiv där det finns ett program som heter ”Mamma och jag” Det sändes 1961 då jag var 6 år. Det är intressant att titta på då det är något helt annat än vad nutida barn ser. Nedan är en länk till programmet.

https://www.svtplay.se/video/jNwY1Y4/mamma-och-jag-oppet-arkiv/avsnitt-1?position=593&id=jNwY1Y4

Det hände när jag var barn och var lite för nyfiken på vad de vuxna sa eller gjorde att orden nyfiken i en strut yttrades. Nedan är en bild som visar barnens nyfikenhet mot den vuxna världen. Bilden kan vara från 1958 och är tagen vid ett besök i Stengårdshult där pappas mormors bror Gustaf bodde i ett gammalt soldattorp med smedja. Min nästan tre år äldre kusin håller mig i handen då vi nyfiket kikar in genom köksfönstret där Gustaf (1882-1966) kan skönjas genom glaset. Vid husknuten skymtar en del av den gamla smedjan.

Jag läste någonstans att nyfikenheten får barnen till att dagligen vilja upptäcka mer om sin omgivning. Nyfikenheten är den motor som låter oss bibehålla vår entusiasm för kunskap. Så sant!

I NE läser jag att forskning har kunnat urskilja två sorters nyfikenheter. Det handlar mycket om vad som är själva drivkraften bakom vår nyfikenhet. Encyclopædia Britannica benämner den första, den epistemologiska nyfikenheten; här kallar vi den kunskapsteoretisk nyfikenhet. Den andra nyfikenheten är den empatiska. Forskning har visat att hjärnan med hjälp av dopamin belönar vår nyfikenhet. Kemikalien som skickas ut i vår kropp gör att vi känner oss glada. Givetvis vill vi uppleva denna känsla igen. Antagligen är det dopaminet som hjälpte våra förfäder att överleva. Den forntida människan behövde förstå sin miljö för sin överlevnads skull. I dag behöver vi fortfarande förstå vår omgivning för att kunna förhålla oss till den. Källa: ne.se

Det är känslan av att upptäcka något oväntat, av att hitta svaret på en fråga och att lösa en gåta som håller min nyfikenhet igång när jag bl.a. håller på med släktforskning. Att leta i böcker, arkiv, ta kontakt med andra forskare, ifrågasätta, pussla ihop fakta och mycket annat som leder mig till en källa där jag får svar på hur, var och varför det var som det var och blev i olika situationer i svunnen tid. Det gäller att aldrig ge upp som släktforskare och många stenar kan lyftas innan wow-känslan infinner sig.

Den senaste tidens forskning har resulterat i flera förtydliganden och intressanta upptäckter. Några exempel är:

• Min anmoder 6 generationer bort på pappas sida, Stina Jonasdotter 1780 – 1815, som 1808 födde sonen Anders Magnus fick två månader efter sonens födelse sätta sig längst fram framför församlingen i Barnarps kyrka då hon skulle få absolution. Varför? Jo hon skulle skämmas och sedan få förlåtelse för att ingen fader till sonen noterats. Bara namnet Johannes står det i kyrkboken. Att få ett barn utan att vara gift eller trolovad var syndigt på den tiden.

• Flera beröringspunkter med anfäder som befunnit sig i området kring Taberg har fallit på plats. I ett torp som hette Stallen, på södra sidan om Taberg i Månsarp bodde min gamlamormor Wilhelmina Wahrling 1871 – 1963 med sin nyfödda dotter Signe i samma hus som sin bror Gustaf och deras gemensamma föräldrar Wilhelm och Augusta Amalia. Wilhelm Andersson Wahrling 1840 – 1929 var son till det ”oäkta barnet” som Stina Jonasdotter födde. I ett tidigare inlägg här på bloggen går att läsa mer om familjen. Läs här. Uppgifterna om de här sista personerna har lämnats till Tabergs Hembygdsförening som nu har skrivit om det på sin webbsida. Länk här

• Något som min släktforskande bror Stefan och jag arbetar mycket med nu är att knyta ihop vår pappas smålandssläkt med mammas från Blekinge. Vi har nu funnit personer i vårt och deras förflutna som korsade vägarna då de befann sig i samma händelse på samma plats. Detta skedde i oktober 1666 då en man på pappas sida som återfinns 11 generationer före oss, anhöll om ett privilegium att få anlägga ett järnverk i Ohs. Mannen var Christopher Hansson Hempel ca. 1620 – 1682 som ursprungligen kom från Tyskland. Han finns i släktträdet innan Augusta Amalia Svensdotter Berg 1841 – 1913. Hon som var Wilhelminas mor.

• Nu till det intressanta ögonblicket då våra blivande släkter möts flera hundra år innan oss. Christopher Hansson Hempel var på vår pappas sida och på förmiddagen den 27 oktober 1666 behandlades hans ansökan på 8:e Bergskollegiumet. En av männen som den dagen lyssnade och sedan biföll ansökan var ingen mindre än Johan Funck 1630 – 1679, bergmästare och bruksägare. Hans namn finns bland några andras i bokhållarens anteckningar vid Bergskollegiumets möte på förmiddagen den 27 oktober 1666. Johan Funck är en anfader på vår mammas släktsida.

Nedan syns vilka som satt med vid Bergskollegiumets möte den dagen. Johan Funcks namn står långt ner till höger.

Exemplen visar på hur vi ”moderna släktforskare” söker och finner fakta för att lära oss av historien och utan nyfikenhet hade det aldrig fungerat.

Dagens recept

Innan potatisen kom till Sverige kan rovan ha varit vår viktigaste basföda. Troligen odlade vi rovor innan vi odlade havre. Till vår middag idag serveras en pumpagryta med belugalinser. Jag kan tänka mig att det var mat liknande den här som var vanligt att vi svenskar åt innan potatisen kom eller vi började använda pumpa i maten. En gryta från förr innehöll bitar av rovor, lök och kryddor och fick koka över den öppna elden. Lätt att sedan äta med skedar, gav mättnad och värme för frysande kroppar.

Receptet har jag använt under min tid som lärare i hemkunskap. Belugalinser är perfekta i grytor och innehåller bl.a. protein. Pumpan kan bytas ut mot sötpotatis eller vanlig fast potatis. Någon kanske vill prova med rovor?

Ingredienser till 2 portioner

Vid ett besök på Kulturen i Lund i slutet av januari tog jag bilden på matbordet i Blekingegården. Jag tycker att den passar till dagens matval men även till känslan jag får när det släktforskas. Klicka för att läsa hela texten om Blekingegården.