Mamma, vakna, sa Mumintrollet.

Någonting hemskt är på väg hit!

Det heter Julen.

Tove Jansson (1914 – 2001)

Dagens namn är Eva som står för liv och mänsklighetens anmoder. Detta enligt den religiösa tron. I kristendomen är Eva människosläktets stammoder och betraktas också som helgon inom den katolska kyrkan. Hon är också skyddshelgon för trädgårdsmästare och andra som vårdar liv, samt för skräddare. 

Många namn i dagens almanacka har sin bakgrund i den medeltida kyrkans helgonkalender och firandet av helgonens dödsdagar. Den allra största delen av namnen har funnits med i tryckta svenska almanackor och kalendrar mellan 1500 och 1700-talet. Förutom martyrerna ingick också namn på bibliska personer, biskopar och påvar, och senare även kungligheter. Även om våra nutida almanackor har moderniserats så finns många av de gamla namnen kvar att fira.

Idag är det julafton och vi kommer att duka upp ett julbord som passar oss. Flera av recepten som jag delat i årets decemberkalender kommer då väl till pass. Mandelbullar, Jansson, grönkålspaj, rödbetssallad, rödkålssallad, vegetarisk Skagenröra, vörtbröd och till detta väljer jag att dricka svagdricka.

I början av sextiotalet brukade min farmor som liksom vi, också bodde i Nässjö, samla sina sex barn med familjer i sin lilla tvårumslägenhet. Varje julhelg eller när något skulle firas kom släkten dit. Där åt vi gott och hade kul med kusiner i liknande åldrar. Å, vi var många vill jag lova. Jag kommer ihåg att efterrätten kunde vara fruktsallad eller inlagda päron som hon själv konserverat på hösten. Vispad grädde till det och kanske en mandelmussla. Det var på den tiden då läsk var något nästan exotiskt och hörde till festtillfällen. Så hos farmor på julen kunde det bli ett glas sockerdricka, champis eller ibland även apelsinläsk från Nässjöbryggeriet, förstås.

Julmusten har visserligen funnits i över 100 år nu men det var inte förrän långt in på 1960-talet som det kom in i min barndomsfamilj men jag har alltid föredraget svagdrickan till julmaten och för att få något som liknar den smaken brukar jag blanda öl och julmust. I år har köpt flera flaskor riktig svagdricka.

Årets dessert efter vår julmat blir en bit mjuk saffranskaka med inlagda päron efter farmors recept och en klick havregrädde på toppen Ett glas hemgjord limoncello passar bra att smutta på till desserten.

PS: Bilden högst upp på sidan visar ett Julfirande 1815 i Blekingegården på Kulturen i Lund.

Dagens recept – vörtbaguetter

Tidningen Sydsvenskan hade för någon vecka sedan flera julrecept och det här vörtbrödet tilltalade mig så jag sparade receptet. Observera att det är långa väntetider och en liten mängd jäst (5 g) som används. För att snabba på bakningen gjorde jag skållningen av mjöl en kväll och morgonen därpå själva degen. Jag tog 50 g jäst istället och jäste degen 45 minuter. Efter utbakningen ställde jag in plåten i en kall ugn och satte på den vilket gjorde att brödet jäste samtidigt som värmen ökade. Jag plussade på ugnstiden med 20 extra minuter förutom den tid som står i receptet. Alltså 20 + 30 minuter.

Nu när elen är extra dyr gör jag alltid så här när jag bakar bröd och utnyttjar på så sätt uppvärmningstiden som en bra jästid.