Väl formar den starke med svärdet sin värld,
väl flyga som örnar hans rykten.
Men någon gång brytes det vandrande svärd
och örnarna fällas i flykten.
Vad våldet må skapa är vanskligt och kort,
Det dör som en stormvind i öknen bort.

Men sanningen lever. Bland bilor och svärd.
Lugn står hon med strålande pannan.
Hon leder igenom den nattliga värld
och pekar alltjämt till en annan.
Det sanna är evigt: Kring himmel och jord
Genljuda från släkte till släkte dess ord.

Så börjar dikten ”Det eviga” av Esaias Tegnér

Dagens namn är Israel, det är hebreiskt och betyder troligtvis ungefär ”Gud strider” eller ”Guds kämpe” eller ”Prince of God” – Guds prins. Namnet Israel har aldrig varit vanligt i Sverige läser jag på en webbsida som skriver om olika namn. 

I min släktforskning har jag dock en hel del personer som hette Israel vilkas barn sedan fick efternamnet Israelsson eller Israelsdotter. Jag väljer ut en person som har beröring med dikten jag började med idag.

Israel Matsson gifter sig med Kerstin Lukasdotter (född 1725) och de får 1744 sonen Mattis Israelsson med tillägget Svahn. De här personerna syns på bilden ovan och det går att följa leden ner mot mig. Men nu vill jag ta ett steg åt sidan.

Kerstin Lukasdotter var född på gården Haraldstorp i Bringetofta där hennes far Lukas Esaiasson (1693 – 1739) var en frälsefogde och hemmansägare. Han i sin tur var född i Tegnaby i Kronobergs län. Lukas fick många barn varav Kerstin var en och en son med namnet Esaias som tog sig namnet Tegnér eller Tegnerus en annan. Esaias föddes 1733 och blev som vuxen så småningom kyrkoherde i Millesvik i Värmland. Esaias dog 1792, tio år efter att sonen som fick samma namn föddes 1782. För att särskilja far och son kan d.ä. och d.y. användas även om det oftast är den yngre det talas mest om idag.

Efternamnet Tegnér kommer från platsen Tegnaby i Kronoberg där Lukas Esaiasson föddes 1693. Han som var både Esaias och Kerstins far.

När Esaias Tegnér d.y. var nästan 10 år dog hans far och utan pengar kunde han inte studera, vilket gjorde att han fick ta anställning som biträde på ett kronofogdekontor. Pengarna han tjänade använde han sedan för att kunna studera och på hösten 1799 skrevs han in som student på Lunds universitet. Han blev en omtyckt och duktig skald och sångare vilket säkert kom till stor användning i Lunds studentvärld.

1812 fick Esaias Tegnér en professur i grekiska. Tolv år senare valdes han dock till biskop i Växjö och 1826 flyttade han och familjen från Lund. Huset som de bodde i är nu ett Tegnérmuseum.

I oktober 1846 fick Esaias (63) ett slaganfall och efter detta låg han mest i ett dvalliknande tillstånd tills han gick bort den 2 november samma år. Han begravdes på Tegnérkyrkogården i Växjö.

Dikten ”Det eviga” som inledde det här inlägget var den allra första som deklamerades som ”Dagens dikt” i Sveriges Radio den 1 februari 1937. Den läses årligen i Sveriges Radio P1 på nyårsaftons kväll.

Här kan du lyssna på en uppläsning av Det eviga.

Dagens recept – lingonäppelmos

Det här drygar ut lingonsylten men även äppelmoset. Passar till gröt, på flingorna eller en klick på en julbakelse av mjuk pepparkaka.

Lingon/äppelmos

2 kg äpplen, skalade och i mindre bitar

3 dl lingon

saften av 1 citron

4 dl strösocker 

• Lägg äpplena i en kastrull och häll citronsaften över. Koka upp och låt sedan sjuda på svag värme ca 10 minuter och mosa äpplena med en potatisstöt när de mjuknat.
• Tillsätt lingonen plus sockret och låt det koka lite till.
• Häll upp moset på väl rengjorda burkar och förvara gärna burkarna upp och ner.