Mörkret skall flykta snart,
ur jordens dalar.
Så hon ett underbart
ord till oss talar.
Dagen skall åter ny,
stiga ur rosig sky,
Sankta Lucia, Sankta Lucia.
Svensk text: Arvid Rosén

Lucia (latin för ‘den lysande’, ‘ljusbärerskan’), född cirka 283 i Syrakusa, Sicilien, död 304 i Syrakusa, var jungfru och sedermera martyr och helgon. Hon ska ha använt sin hemgift till att ge de fattiga mat. Hennes fästman blev mäkta förgrymmad över hennes tilltag och anmälde Lucia för prefekten, hon befanns skyldig och skulle brännas på bål, men elden skadade henne inte så hon avrättades istället med svärd. Hennes röda midjeband symboliserar blod.
Idag skriver jag om hur vidskepelse och trolldom kunde få människor med ett annat tänkesätt än vårt att på 1600- talet anklaga många kvinnor, men även män för att vara häxor. Sådana ansågs kunna påverka naturens krafter och styra händelser med sin vilja. De kunde både göra gott och ont. De ska ha kunnat bota sjukdomar men kunde också hindra missväxt och otur i kärlek.
Vi befann oss i en tid då vi lämnade asatron där gudarna stod på människornas sida till att övergå till att tro på Gud och Djävulen. Kyrkan förstärkte tron på att Djävulen låg bakom all trolldom och det var bara genom den ondes makt som de kunde utföra sina verk. Folk hade säkert svårt att se trolldomen som en aktivitet från Djävulen när den var så rotad i det liv som levdes då. Kyrkan som då var katolsk i Sverige tryckte på sambandet mellan trolldom och Djävulen.
Häxorprocesserna och trolldom har alltid intresserat mig och nog finns det likheter än idag med hur det tänks på vissa håll eller länder. Som inspiration för att skriva detta har jag använt mig av två böcker, den ena ger en blick in i en skrämmande verklighet och märkliga förhållningssätt och heter Häxor och Trolldom. Den andra boken är Byarums Hembygdsförenings Årsskrift 1985.


Byarumsbokens ena kapitel handlar om ”Trolldomsmål och religionsbrott i Byarums socken under 1600- talet. (Einar Persson) Där anklagas en kvinna som heter Lucia för att vara häxa. Två anfäder till mig dyker också upp i historien, Gudmund Persson och Anna Mauritzdotter och deras son Mauritz Gudmundsson. De tillhörde Skillingarydssläkten och finns med i mitt inlägg den 9 december. Läs här.
Ett trolldomsmål i Byarum
År 1619 åtalades Lucia i Lilla Duveled för trolldom. Två år tidigare hade hennes drängar (söner) råkat i slagsmål med en skoldjäkne (elev eller lärjunge) som var ett syskonbarn till Gudmund Persson, rusthållaren av halvfrälset Skillingaryd. Gudmunds son Mauritz hade då ingripit och slagit Lucias son på munnen. Lucia hämnades detta med signerier (trollformler) försätta Gudmund och hans son ”från sina själar och sinne” på så sätt, att de löpte till skogs som vilda djur.
När Lucia åtalades var det inte bara för händelsen med signeriet utan även för att hon hade samröre med traktens vargar. Hon hade fredat och undangömt vargar för socknens jägare. Lucia fick möjligheten att fria sig från anklagelserna och bödeln använde sig då av vattenprovet. Om hon sjönk i vatten var hon oskyldig men om hon flöt var hon skyldig. Lucia flöt och var därmed skyldig. Detta sätt var en s.k. gudsdom. Lucia bekände inte själv sina brott utan man gick vidare och lät flera vittnen framträda inför rätten och berätta om trolldom de upplevt med Lucia. Hon erkände ingenting och i häradsprotokollet kan inte läsas vad som hände med henne.
Källa: Östbo Dombok 1619 sid 29-30


Dagens recept – saffransbiscotti
Saffransbiscotti
Ugnen 200 grader + 100 grader för torkningen
100 g margarin
0,5 g saffran + 1 msk socker
1 dl växtbaserad mjölk
2 dl socker
100 g mandelmjöl
ca 5 dl vetemjöl
1 dl mandelspån
2 tsk bakpulver
- Smält margarinet och låt det svalna.
- Lägg saffran och lite socker i en mortel och stöt samman till ett fint pulver.
- Blanda sedan detta med det smälta margarinet.
- Vispa ihop sockret med mjölken.
- Tillsätt saffransmargarinet och rör om.
- De torra ingredienserna blandas först i en egen skål. Spara lite av mjölet till knådningen.
- Arbeta ihop det hela till en deg som ska vara småkletig men gå att knåda ihop till en boll.
- Häll ut degen på mjölat bakbord och arbeta ihop den ytterligare lite med händerna.
- Dela i fyra delar och rulla varje del till en rulle som är lika lång som plåtens korta sida.
- Lägg rullarna på bakplåtspappersklädd plåt och platta ut lite.
- Grädda i ugn på 200 grader i ca 20 minuter.
- Låt de bakade rullarna svalna och skär i bitar.
- Torka sedan biscottin i ugnen på ca 100 grader i 60 minuter eller tills de är riktigt hårda.
- Öppna gärna ugnen med jämna mellanrum och släpp ut ångan eller låt luckan stå lite på glänt.



Lämna en kommentar