En skyddsängel för bergsmännen

tomten blev

med skägg och lykta i handen.

I bergets gångar likt männen de klev

bland stenarna, smutsen och sanden.

När dagen var slut kanske soppa de fick

med bröd och sovel en klick.

Annars serverades gröt och sill

med en sejdel öl därtill.

Dagens namn är Daniel och det har använts som dopnamn i Sverige sedan 1200-talet. I fransk- och engelskspråkiga länder förekommer Daniel även som efternamn. På Balkan och i slaviska länder förekommer formen Danijel. Den persiska formen är Daniyal. Baserat på hundra års statistik hade Daniel sin peak 1977 med 2320 pojkar som fick namnet. (Sverige)

Då dagens namn är Daniel väljer jag en person i släktledet på min morfars fars sida. Där finner jag Daniel Remacle De Serwyr Kock (1568 -1657) vars far hette Marcus Kock (1523 – 1568). Marcus befann sig i Limburg i sydöstra Nederländerna och arbetade som järnmanufakturist. Sonen Daniel var en bergsman i Liege i östra Belgien. Han förde bergsmansyrket vidare då han tillhörde en familj som under ett par generationer gjort sig kända för sitt kunnande inom metallindustrin. Daniels två bröder David och Abel arbetade inom samma yrke. Abel hamnade som vågmästare i Danzig.

Daniel Kock fick en son som döptes efter sin farfar Det är denna son som syns på myntet här ovan. Efter en lång tids resande runt i Europa för att lära sig om bergsbruk och mynttillverkning hamnade sonen Marcus bl.a. hos sin farbror Abel i Danzig där han var stadens vågmästare. Brorsonen blev Abels biträde och fick på så sätt tillfälle att visa sina goda kunskaper »så uti stadens våg som andra publike byggninger». I längden trivdes Marcus inte i det katolska landet utan flyttade till Köningsberg som myntmästare och sedan Berlin, även där som myntmästare.

Marcus Kock kom i förbindelse i med Gustav II Adolf 1626 i Preussen och hamnade på så sätt i Sverige som kunglig myntmästare och hade befattningar på flera platser i Sverige. Den sista var i Avesta där han dog 1657 och begravdes i deras kyrka. Marcus Kock införde genom åren flera förbättringar inom de svenska myntverken. Vill du läsa mer om honom så följ länken:

Dagens recept – mandelbullar

Mandelbullar är en av de största hiten för ”icke kötträtter” på vårt julbord. Idag har jag stekt en omgång som serveras till en vegetarisk Jansson. Bullarna ser nästan ut som sin kusin köttbullen och passar oss som vill äta köttfritt. Tänk bara på att inte bjuda en mandelallergiker att smaka.

Mandelbullar 25 st.

• 100 g mandel som ska malas eller mixas fint
• 1 liten finhackad lök
• 1 dl ströbröd
• 1½ dl riven ost
• ½ dl vatten
• 1 stort ägg
• ½ tsk salt
• 1 krm kryddpeppar
• ev. annan krydda som paprika eller örtkrydda
• olja att steka bullarna i

1. Blanda allt i den ordning det står i listan och rör då och då.
2. Forma smeten till runda små bullar. Blöt händerna så är det lättare att rulla.
3. Stek bullarna på medelvärme så de får en gyllenbrun färg. Skaka pannan då och då under stekningen och lägg inte för många bullar åt gången i stekpannan.