En sjöman älskar havets våg, ja vågornas brus.
När stormen skakar mast och tåg, hör stormarnas sus!
||: Farväl, farväl förtjusande mö! Vi komma väl snart igen. :||

Malin är ett kvinnonamn och en nordisk form av det hebreiska namnet Magdalena, som betyder ”kvinna från Magdala”. Malin var ett mycket populärt namn på 1970-80-talet. Kan det möjligen ha att göra med att serien Saltkråkan sändes då och där fanns en Malin med. Minsann fanns det inte en Båtsman också i Saltkråkan!

Vad hände 1787?

• Kapten Arthur Phillip lämnar Portsmouth, England, med elva fartyg fulla av fångar (”First Fleet”) för att etablera en straffkoloni i Australien. (13 maj 1787)
• Gustav III reser till Köpenhamn för att bryta alliansen mellan Danmark och Ryssland samt få Danmark att ingå vänskapsförbund med Sverige. Detta misslyckas.
• Sveriges första flickskola startade i Göteborg. Det blev snabbt vanligt att förmögna Göteborgsfamiljer skickade sina döttrar dit och där fanns även ett internat för långväga elever.
• Dagens huvudperson Malin föddes den 4 augusti 1787 i Tving, Blekinge.

Malin Månsdotter (1787 – 1874)

Malins far var en båtsman och familjen bodde då i ett båtsmanstorp som var en löneförmån precis som soldattorpen längre in i landet. När en båtsman slutade (fick afsked) fick familjen lämna torpet till någon annan som tog över. Malins far hette Måns som förr ofta stavades Mons. Hans efternamn var Persson efter fadern Per och hans båtsmansnamn var Riktig. Måns levde mellan 1754 och 1789 då han dog i rötfeber som kan bero på blodförgiftning men man använde även ordet för febersjukdomen tyfus. Två år gammal miste Malin och hennes elva år äldre syster sin far.

1810 gifter Malin sig med båtsmannen Johannes Nilsson Hjerpe (1786 – 1873). Han var en båtsman för Fridlevstad socken, Höryda nr 54 och hade blivit antagen i maj 1807, 19 år gammal och smålänning. Detta står i hans personakt i båtsmansrullorna.

Redan 1809 befann Johannes sig på Örlogsskeppet Dristigheten som var utrustat med 64 kanoner fördelat på två däck. På båten fanns över femhundra män där cirka hälften skötte kanonerna. Skeppet hade byggts i Karlskrona och sjösatts 1785.

 I stort sett varje gård i kusttrakterna höll en båtsman. Två eller flera gårdar kunde också gå samman och bilda en rote. Malins man var båtsman för Stubbagården i Höryda.

Åren gick, Malin och Johannes fick många barn men fyra av dem dog som små. Av de andra blev två båtsmän. Peter Johansson KABELL (1816 – 1895) var den som förde släktskapet vidare mot mig. De här personerna fanns på min morfar Tages släktsida.

Hur var det då att vara hustru till en båtsman?

Båtsmannen och hans familj skulle ha ett torp att bo i, oftast mindre än andra hus. I boningshuset fanns ett rum med spis, kanske ett kök, förstuga och en liten kammare. Båtsmannen kunde också ha en ladugård med plats för en eller ett par kor och en kålgård där familjen odlade potatis, kål och annat ätbart. För att försörja sig fick hela familjen hjälpas åt med arbetet på torpet. När båtsmannen inte var i tjänst hände det att han arbetade som skräddare, murar, målare eller något annat. Familjen hade också skyldighet att hjälpa till på rusthållarens gård.

När båtsmannen var iväg fick hustrun sköta barnen, djuren och torpet efter bästa förmåga. Torpet var ju bara till låns och skulle återlämnas en gång.

1841 hade Johannes Nilsson Hjerpe tjänat som båtsman i 34 år och tog då avsked som gratialist (pensionär). Både han och hustrun Malin blev skattebefriade

1873 dör Johannes och året därpå Malin.

Dagens recept – grönkålspaj

Man vet att grönkål fanns i Sverige redan på 1300-talet och att den förmodligen infördes i landet betydligt tidigare. Redan på 1300-talet talades det om kålgårdar som var vanliga både på landet och inne i städerna. I båtsmanstorpens kålgårdar fanns säkert grönkål som bidrog till variation i den annars enformiga kosten.

Vegansk Grönkålspaj.

4 portioner eller 8-10 på ett buffébord.

ugnen 200 grader ca. 35 minuter

+ förgräddning 10 minuter

Degen:

100 g margarin

1 dl grahamsmjöl

2 dl vetemjöl

2 krm salt

2 tsk kallt vatten

Skär margarinet i små bitar och blanda med de torra ingredienserna. Tillsätt vattnet och arbeta ihop till en deg. Tryck ut degen i en låg pajform med löstagbara kanter och låt den stå i kylen en stund. Förgrädda det 10 minuter innan fyllningen läggs i och pajen ska gräddas

Fyllningen:

400 g hackad grönkål

2 lökar

olja att steka

1 msk sirap

1/2 tsk salt + 1 tsk salt

1 krm svartpeppar + 2 krm svartpeppar

150 naturell tofu (eller 3 ägg)

1 msk hackad färsk örtkrydda ex. timjan

2 krm riven muskot

1 dl valnötter som hackas

1 dl riven växtbaserad ost

2 dl växtbaserad matlagningsgrädde

1. Börja med att koka grönkålen i lättsaltat vatten i några minuter. Låt rinna av.
2. Skala och skiva löken. Fräs lök och grönkål i olja i en stor stekpanna. Tillsätt sirap och krydda med den lilla mängden salt och peppar. Tillsätt grönkålen och stäng av värmen på plattan.
3. Smula ner tofun i grönkålsblandningen, krydda och lägg i valnötterna samt osten och slutligen grädden.
4. Fördela blandningen i pajskalet och grädda pajen mitt i ugnen ca. 35 minuter. Titta hur pajen ser ut redan innan den tiden då temperaturen kan skilja mellan olika ugnar och hur hög pajen är.