De svenska kalendrarna

Innan vi hade kalendrar kunde man hålla reda på tiden med hjälp av årstidsväxlingar och hur solen och månen förflyttade sig. Man talade om tid i form av fullmåne, nymåne och sysslor som utfördes inom jordbruket som sådd och skörd. Men när kyrkorna kom med in i bilden så behövdes en gemensam ordning så det kunde gå att hålla reda på söndagar då folket skulle gå till kyrkan och andra viktiga dagar.

Under medeltiden användes s.k. runkalendrar, en stav med runtecken som var en sorts evighetskalender.

Den julianska kalendern kom sedan och hade tideräkningen, i form av en solkalender som kom från det romerska riket och hade fått sitt namn från Julius Caesar. Den beräknade året till 365 dagar, med en skottdag vart fjärde år. Kalendern användes av stora delar i Europa fram till 1582 och kallades för den gamla stilen när vi på 1700-talet gick över till den gregorianska kalendern.

Fram till den 17 februari 1753 använde vi i Sverige den julianska kalendern med skottår alltid vart fjärde år. Detta år gick vi över till den så kallade gregorianska kalendern (som de flesta västerländska länder använder än idag) vilket innebar att den 17 februari 1753 följdes av den 1 mars för att få dagarna att stämma. Den gregorianska tideräkningen är numera dominerande i så gott som hela världen, men det är inte överallt man utgår från Kristi födelse för att numrera åren. Källa här.

Namn som under åren har varit med i den svenska almanackan den 8 december

• Marie avlelse
  Denna benämningen på dagens datum infördes under medeltiden. Eftersom Jungfru Marias födelse då firades 8 september förlade man hennes avlelse nio månader tidigare, vilket blev 8 december. Marie födelsedag utgick redan 1620, men Marie avlelse stod kvar på dagens datum fram till 1901.
• Vera
  Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 2001 till 30 maj.
• Vesta
  Namnet infördes på dagens datum 1986 då man hade flera namn på samma datum, men utgick 1993.
• Virginia
  Namnet förekom på 1790-talet på 5 december, men utgick sedan. 1901 infördes det på dagens datum och har funnits där sedan dess.

Virginia är ett latinskt namn som kan ha sin upprinnelse i latinets virgo ’jungfru’.

I Sverige har man ätit ärtsoppan sedan 1200-talet. Och att den blev en traditionell torsdagsrätt beror sannolikt på att fredagen var en fastedag under den katolska medeltiden, och att man därför laddade upp med en ordentlig festmåltid dagen innan. Eftersom det är torsdag idag kommer här ett recept på soppan som vi vegetarianer/veganer vill ha den – utan fläsk.

Dagens recept – ärtsoppa

Ärtsoppa minst 4 portioner

6 dl torkade gula ärter

1 ½ liter blötläggningsvatten

+ lika mycket till kokningen

1 tsk salt

1 grönsaksbuljongtärning

1 skalad tärnad morot

1 stor skalad lök i klyftor

2 kryddnejlikor som sticks in i löken

1 lagerblad

2 tsk torkad timjan

1. Häll ärterna i en skål eller i grytan där de sedan ska koka (ca. 2 liter). Fyll på med vatten och ställ svalt i minst 12 timmar, gärna över natten, så ärterna sväller.
2. Dagen efter hälls vattnet bort i ett durkslag. Häll sedan ärterna med nytt vatten i grytan.
3. Tillsätt saltet och koka upp. Skumma bort lösa skal som flyter upp till ytan.
4. Lägg i morotstärningarna, löken, buljongen och kryddorna.
5. Låt soppan sjuda i 1 ½ timme under lock och rör då och då så det inte bränner fast på botten.
6. Vid serveringen plockas lagerbladet och de båda kryddnejlikorna först bort..
7. Jag brukar servera soppan med en liten klick god senap som blandas i tallriken.