7 december – Angela

Saffran en krydda fylld av mystik

färgen gul som den skönaste musik.

Används i kakor, bröd och många rätter

som jag traditionellt på julbordet sätter.

Angela är ett kvinnonamn, bildat antingen av italienskans angelo,- ängel, eller som kortform till Angelika. I äldre tider fanns inte Angela med som namn i almanackor utan då var det Agaton istället. Idag väljer jag att fritt plocka fram personer från mitt släktträd vilka hade släktnamnet Ängel och var nära släkt med Bjälboätten.

Går vi riktigt långt tillbaka i tiden hade varje person bara ett namn, ett tilltalsnamn. För att kunna skilja olika personer med samma tilltalsnamn började man att till namnet lägga en beskrivning av personen eller namnet på orten han levde eller kom ifrån. Ex. Sven Tveskägg. Så småningom lade man efter tilltalsnamnet till faderns namn och avslutade det med -son eller-dotter. Bruket att ta släktnamn började bland aristokratien. Det var namn som ärvdes och började användas i Europa redan på 1000-talet men var i fullt bruk först på 1500-talet.

Man kan räkna 1200-talet som tiden för den svenska adelns uppkomst. Stormännen runt om i landet började då att samarbeta med kungahusen och fungera som medhjälpare till dem samt höll med ryttare och häst, rusttjänst. Som motprestation fick stormännen bl.a. skattefrihet, frälse.

Ärkeängeln Mikael syns på släktvapnet för Ängel

Ängel var ett namn på en frälsesläkt. I samband med att familjerna blev frälse fick de även en vapensköld med en heraldisk symbol. Från mitten av 1500-talet blev ordet frälse synonymt med adel.

Heliga Birgitta (1303 – 1373) är en av min anmödrar och jag är riktigt stolt över att henne i mina led. Hennes mor Ingeborg Bengtsdotter kom från Bjälboätten och hennes far Birger Persson från Finsta-släkten/ätten.

Birgittas farfar Peter Israelsson var en riddare och ska enligt barnbarnet Birgitta ha besökt Jerusalem. Peter hade en bror, riddaren Erland Israelsson som var gift med Katarina Ängel. Hon var dotter till Johan Ängel d.ä. som också var en riddare och Jorsalafarare. Katarina Ängel fick inga barnbarn och därför blev parets son Johan Ängel d.y. den sista med släktnamnet Ängel. Man säger då att släktnamnet dog ut, för döttrarna gifte sig in i andra släkter och deras namn.

I NE (Nationalencyklopedin) läser jag om Katarinas bror Folke Johansson Ängel :

Folke Johansson Ängel, död 1277, kyrkoman. Folke Johansson Ängel var Uppsala domkapitels förste ärkediakon; från 1274 var han ärkebiskop. Målmedvetet och framsynt reorganiserade han domkapitlet och träffade avtal med kungamakten om privilegier som slog vakt om kyrkans frihet. Han genomförde ärkebiskopssätets flyttning från Gamla Uppsala till Östra Aros (Uppsala) och överförde Erik den heliges reliker till den nya domkyrkan där.

Det jag konstaterar är att väldigt många i släkterna jag idag har befunnit mig i var riddare eller högt uppsatta präster och att flera av dem gjorde pilgrimsvandringar till Jerusalem. Några lade till namnet Jorsalafarare som betyder Jerusalemsfarare. Med bakgrund av den miljön som Birgitta befann sig i är det därför inte konstigt att hon funderade mycket på religion.

En annan som gjorde det lite senare på 1500-talet var Gustav Vasa. Mellan år 1150-1450 deltog mellan 20 och 50 procent av Europas vuxna
befolkning i pilgrimsvandringar. Gustav Vasa förbjöd därför 1545 pilgrimsvandring i Sverige. (Det sägs att Gustav Vasa ville få svenska folket att arbeta mer och vandra mindre). Källa: Medeltidens pilgrimsvandring

Dagens recept – saffransscones

Citrusmarmeladen som fanns med i gårdagens inlägg passar bra till de här goda sconesen. Den dyra kryddan saffran används för att ge smak och färg på dagens bakverk och det är ett av mina favoritrecept som jag återkommer till då och då.

Saffransscones

4 port

ugnen 225°C.

50 g smör

1/2 g saffran

1/2 msk flytande honung eller strösocker

4 dl vetemjöl 

2 tsk bakpulver

1 krm salt

2 dl havremjölk

  1. Smält smöret. Stöt saffranet utanpå påsen med en mortelstöt.
  2. Blanda ner det och honungen eller sockret i matfettet och låt svalna.
  3. Blanda mjöl, bakpulver och salt i en skål.
  4. Tillsätt mjölken och matfettet och rör snabbt ihop degen.

Klicka ut degen i 8 muffinsformar och grädda sedan mitt ugnen.

Efter ca 12 minuter är sconesen färdiga.

Lämna en kommentar