Midvinternattens köld är hård

stjärnorna gnistra och glimma

Alla sova i enslig gård

djupt under midnatts timma.

Månen vandrar sin tysta ban,

snön lyser vit på fur och gran

snön lyser vit på taken.

Endast tomten är vaken.

Viktor Rydberg

Beata är ett latinskt kvinnonamn som betyder ”den lyckliga”. Namnet har funnits i Sverige sedan mitten av 1300-talet och var ett populärt namn inom adeln under äldre tid. År 1774 kom namnet in i den svenska almanackan. 2021 var det 9 flickor som fick namnet Beata i Sverige. Dagens inlägg handlar om en Beata som jag funnit i min släktforskning på pappas sida.

I mitt sökande hittar jag flera som heter Beata men bara en person som är en direkt anmoder till mig. Denna Beata föddes 31 maj 1821 och i dopboken har prästen noterat hennes namn som Britta Sophia, faderns som Anders Johan Carlsson och modern som Anna Stina Svan. De bodde i Willstorp som som var ett torp i Hylletofta församling, norr om den småländska staden Vrigstad.

Det står således att Anders och Annas dotter döptes till Britta Sophia men när jag letar i husförhörsböckerna ser jag att hon senare heter Beata Sophia. Det kan ha varit prästen som hört eller skrivit fel i samband med dopet men det kan även vara föräldrarna som bytt namn på sin dotter. Det var inte så noga för vem skulle kunna läsa och se eventuella felskrivningar prästens böcker. De skulle bara veta vad jag/vi kan göra idag, då många kyrkböcker finns tillgängliga att läsa i för oss som är intresserade.

1848 är Beata piga tillsammans med flera andra på Klockargården i Hylletofta. Hon försörjer sig själv och flyttar mellan olika gårdar där hon kan få jobb. 1851 föder hon en dotter och 1854 ännu en dotter, båda med fader okänd. Det var inte alls ovanligt att pigorna utsattes för utnyttjande husbönder eller drängar och sedan fick de stå där med skammen och ännu en mun att mätta. Dotter nummer två blir så småningom min farmors farmor.

Beata Sophia tycks inte ha turen med sig och det skrivs vid flera tillfällen i kyrkböckerna att hon inte har någon hemvist. I ett husförhörsdokument den 5/11 1854 har Anders Johan Wieselgren lovat giftemål med Beata Sofia Amanda. Det är därmed en trolovning men i ett senare husförhör avsäger han sig detta. Det sker den 6/9 1869 i Malmbäck. Prästen skriver då att mannen är opålitlig. Den 2/10 1869 gifter han sig istället med Anna Kristina Svensdotter i Malmbäck.

Den 14 maj 1886 dör Beata Sophia Andersdotter vid 64 års ålder. Dödsorsaken är magsår. Följande har prästen skrivit om henne. ” Har vistats i Hyllefota, utattesterades 1879 till Hultsjö men attesten blef förmodligen …… ej intagen, har sedan icke blifvit införd i ministerialböckerna.”

Hade prästen och hans medhjälpare för mycket att göra?

Jag sänder många tankar till ”min Beata” som verkar ha haft ett mycket tufft liv, som många andra hade då. Beata Sophia Andersdotter 1821-1886, min farmors farmors mor.

Lite fakta om livet på gårdarna under 1800talet:

• En piga arbetade på bondgårdar och var vanligen anställd årsvis.
• Hennes lön var mat och husrum, några klädesplagg och lite kontanter.
• Vid mitten av 1800-talet var Sverige fortfarande ett bondesamhälle där merparten av landets 3,5 miljoner invånare bodde på landsbygden och försörjde sig på jordbruket. 
• För de allra flesta var maten ganska enformig med mycket gröt, sill, ärtor och fläsk. Under 1800-talet blev potatisen för första gången en vanlig maträtt i Sverige

Dagens recept – risgrynsgröt

Varför köpa gröt i en plastslang när det är så mycket godare att koka själv? Gröt är gott hela året, till frukost, lunch, kvällsmat eller mellanmål. På sommaren gör jag en variant av risifrutti med gröt och till jul blir det ris a la malta. Eftersom risgryn är en importvara var det länge höjden av lyx att äta den ljusa gröten. Först i mitten på 1800-talet blev risgrynsgröten vanlig hos det svenska folket. Till fest kokades gröten i fet mjölk och serverades med smör, kanel och gräddmjölk. 

• 2 dl risgryn (rundkornigt, grötris)
• 3 dl vatten
• 0.5 tsk salt
• 1 msk smör eller margarin
• 1 st kanelstång
• 1 liter mjölk, jag använder havremjölk.

1. Blanda ris, salt, matfett och vatten i en tjockbottnad kastrull. Koka upp under omrörning och låt småkoka i 10 minuter.

2. Häll i hälften av mjölken och kanelstången och koka upp. Låt sedan gröten svälla på svag värme under lock i 45 minuter. Rör om då och då och tillsätt resten av mjölken efter hand till lagom konsistens.

3. Önskas en söt gröt tillsätts socker i den färdiga gröten.

Jag kokar oftast gröt dagen innan den ska ätas så får den stå och svälla lite extra över natten. När den sedan värms upp kan det behövas lite extra mjölk i grytan.

Överbliven gröt håller sig flera dagar i kylskåpet om det inte kommer en tomte och äter upp den i smyg.